Gabriel Makhlouf, ledamot i ECB:s råd och chef för Irlands centralbank, skrev på fredagen att han kommer att följa indirekta effekter av högre energipriser. Han sade att detta kan driva så kallad kostnadsinflation (när företag höjer priserna för att kostnaderna stiger) via produktion, transporter och tjänster.
Han sade att så kallade andrahandseffekter via löner kan ta längre tid att synas eftersom löneavtal i Europa förhandlas vid olika tidpunkter. Han tillade att inflationsförväntningarna (vad hushåll och företag tror om framtida inflation) bör bevakas för tecken på att de släpper från målet (att förtroendet för centralbankens inflationsmål försvagas).
Energipriser och kostnadsinflation
Marknaden reagerade knappt på kommentarerna i euron. Vid rapporttillfället var EUR/USD upp 0,2% nära 1,1755, kopplat till en svagare USA-dollar.
Vi följer noga hur högre energipriser skapar kostnadsinflation i produktion, transporter och tjänster. Euroområdets preliminära inflationssiffra (en tidig uppskattning) för april 2026 kom in oväntat högt på 2,8%, vilket visar att pressen är tydlig. Det har ökat fokus på indirekta effekter som sprider sig i hela ekonomin.
När vi ser tillbaka på svängningarna (stora och snabba prisrörelser) under 2025 har vi lärt oss att energiprischocker kan ge långvariga effekter. Nu, när nederländska TTF-terminer för naturgas (standardkontrakt för framtida gaspris i Europa) har stigit över 15% den senaste månaden, blir oron aktuell igen. De högre insatskostnaderna (kostnader för energi och andra viktiga delar i produktionen) slår nu tydligt igenom på priserna på varor och tjänster.
Risken för andrahandseffekter via löner, som tidigare låg längre fram, står nu i centrum. Data för första kvartalet 2026 visade att avtalade löner ökade till 4,2%, vilket ger uppåtrisk för kärninflationen (inflation rensad från mer rörliga priser som energi och ofta livsmedel). Vi måste nu noga följa inflationsförväntningarna för tecken på att de tappar förankring vid centralbankens mål.
Konsekvenser för räntor och valuta
För handlare i derivat (finansiella kontrakt vars värde beror på en underliggande tillgång som ränta eller valuta) betyder detta att man kan behöva positionera sig för en mer ”hökaktig” ECB, alltså en centralbank som är mer benägen att höja räntor för att dämpa inflationen. Det kan till exempel innebära att betala fast ränta i korta euroränteswappar (avtal där man byter rörlig ränta mot fast) eller köpa köpoptioner på EURIBOR-terminer (rätt att köpa till ett visst pris; EURIBOR är en referensränta i euroområdet) för att skydda sig mot eller spekulera i högre räntor. Marknaden prisar nu in över 80% sannolikhet för en räntehöjning till mötet i september 2026, en tydlig omsvängning jämfört med för en månad sedan.
Det här läget kan också ge möjligheter i valutaoptioner (optioner på valutakurser), eftersom förväntningarna på ECB:s politik ändras snabbare än för andra centralbanker. Vi ser värde i att positionera sig för en starkare euro mot valutor där penningpolitiken (centralbankens räntor och åtgärder) väntas bli mer oförändrad. Långa köpoptioner i EUR/USD kan ge ett sätt med begränsad risk att dra nytta av denna skillnad.
