Philip Lane sade i London på onsdagen att effekterna av Iran-chocken kan bli mer begränsade än 2022, men starkare och snabbare än normalt historiskt. Han sade också att den nuvarande energichocken utvecklas i en miljö där efterfrågan inte får lika mycket stöd, enligt indikatorer som bygger på företagens svar och på nyhetsflödet (mätningar som sammanfattar vad företag rapporterar och vad som dominerar i nyheter).
Han sade att högre förväntningar om försäljningspriser tyder på att högre kostnader för insatsvaror (till exempel energi och material som företag använder i produktionen) kommer att föras vidare till högre priser ut mot kund de kommande månaderna. Han pekade på risken för en ”överskjutning”, det vill säga att inflationen tillfälligt hamnar över målet, och sade att både storleken och hur länge den varar avgör hur politiken behöver anpassas.
Lane sade att en medelstor men inte alltför långvarig överskjutning kan motivera en försiktig justering. Han sade att om överskjutningen är större och mer långvarig behöver svaret vara kraftfullare eller pågå längre.
Han sade att kanaler för ”efterfrågeförstörelse” (när högre priser minskar hushållens konsumtion och företagens investeringar så att efterfrågan faller av sig själv) skulle begränsa hur mycket penningpolitiken behöver stramas åt, medan en finanspolitisk expansion (staten ökar utgifter eller sänker skatter) verkar i motsatt riktning. Han sade också att den bästa reaktionen kan vara mindre vid en extern utbudsstörning (till exempel ett avbrott i energitillförseln) än vid en efterfrågechock (när efterfrågan i ekonomin stiger snabbt).
Med den senaste chocken från händelserna i Iran ser vi att energikostnaderna för företag stiger kraftigt, vilket sannolikt leder till högre konsumentpriser de kommande månaderna. Terminspriserna på Brent-olja (kontrakt som sätter priset för leverans i framtiden) steg över 20 procent i slutet av april och handlas nu över 110 dollar per fat, en nivå som inte setts sedan slutet av 2024. Den senaste snabba preliminära uppskattningen av inflationen i euroområdet för april speglar redan detta, och steg till 3,1 procent och bröt den avmattning som marknaden vant sig vid.
Läget sätter Europeiska centralbanken i ett svårt läge. Reaktionen kan bli snabbare och starkare än normalt historiskt, även om den kan bli mer begränsad än under 2022 års kris. Avgörande är hur länge pristrycket håller i sig: en försiktig räntejustering kan komma snart, men ett kraftfullt agerande finns på bordet om höga energipriser biter sig fast. Det pekar mot en mer stram hållning (”höklik”, alltså större vilja att höja räntan för att få ned inflationen), vilket innebär att förväntningar om räntesänkningar sent 2026 kan behöva omprövas.
För handlare talar detta för att marknaden börjar räkna med högre sannolikhet för minst en räntehöjning till ECB-mötet i september. Det kan öka intresset för instrument som tjänar på stigande korta räntor, till exempel att sälja Euribor-terminer (kontrakt kopplade till förväntad kort marknadsränta) eller ingå ränteswappar där man betalar fast ränta och får rörlig (ett avtal där två parter byter räntebetalningar). Marknaden kan underskatta ECB:s vilja att agera, vilket skapar möjligheter för den som positionerar sig för en mer stram bana än konsensus.
Volatilitet (prissvängningar) blir också viktig att följa när centralbankens väg är osäker. Spänningen mellan att bekämpa inflation och att undvika recession, särskilt med BNP-tillväxten under första kvartalet 2026 på bara 0,1 procent, ökar risken för stora rörelser. Det kan tala för att köpa volatilitet via optioner (rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja till ett bestämt pris) på obligations-terminer eller i valutapar som EUR/USD, eftersom överraskningar i politiken nu är mer sannolika.
Samtidigt behöver man bevaka tecken på efterfrågeförstörelse som kan begränsa hur långt ECB behöver gå. Höga energipriser kan i sig dämpa konsumtion och industriproduktion och därmed göra en del av centralbankens jobb. Om kommande data för detaljhandel och PMI (inköpschefsindex, en snabb temperaturmätare på aktiviteten i näringslivet) visar en tydlig inbromsning kan ECB luta åt en mindre räntejustering, vilket skulle tala emot alltför aggressiva positioner för högre räntor.
