Analytiker på National Bank of Canada (NBC) rapporterar att Kanadas totala tullbörda fortfarande är relativt låg jämfört med liknande länder, men de menar att fördelen håller på att försvagas. De påpekar att sättet att mäta tullar kan dölja att effekterna slår olika i olika delar av ekonomin när översynen av avtalet mellan USA, Mexiko och Kanada (USMCA, frihandelsavtal som sätter regler för handeln mellan länderna) närmar sig.

Analytikerna säger att tullstatistik från myndigheterna visar att Kanada har en gynnsam tullnivå jämfört med andra länder, men att skillnaden har minskat. De uppger också att statistiken kan missa handel som har flyttats till andra marknader eller som inte längre registreras när effekterna tilltar.

Tullexponeringen är ojämn

NBC pekar ut industrin (tillverkningssektorn) som ett av de mest utsatta områdena och säger att den fortsatt drabbas mer negativt än andra sektorer. De tillägger att nationella genomsnitt kan dölja risker per bransch och provins, och rekommenderar att man bedömer tullexponering per provins och industri i stället för att luta sig mot ett enda övergripande nyckeltal.

När den formella översynen av USMCA väntas i sommar ser vi att Kanadas tullfördel krymper, vilket skapar stor osäkerhet. Genomsnittssiffror i rubriker kan vilseleda, eftersom de verkliga riskerna är koncentrerade till vissa sektorer och provinser. Detta är ett läge där derivat (finansiella kontrakt vars värde beror på priset på en annan tillgång, som aktier, index eller valuta) kan användas för att antingen tjäna på utvecklingen eller minska risken.

För valutahandlare bör fokus ligga på kanadadollarns känslighet de kommande veckorna. I början av maj 2026 har den förväntade prisrörligheten (”implied volatility”, marknadens inprisade förväntan om hur mycket priset kan svänga, baserad på optionspriser) i USD/CAD-optioner redan stigit med 5% den senaste månaden, vilket visar att marknaden börjar ta höjd för risk. Vi ser ett värde i att köpa CAD-säljoptioner långt från dagens pris (”out-of-the-money”, optioner som i dagsläget inte skulle ge vinst om de utnyttjades) med löptid efter översynen i juli. Det ger ett relativt billigt sätt att positionera sig för en svagare ”loonie” (vanligt smeknamn för kanadadollarn) om förhandlingarna går i fel riktning.

Exponeringen är som mest akut i industrin, särskilt inom bildelar och aluminium, som är starkt beroende av gränsöverskridande leveranskedjor (”supply chains”, nätverk av leverantörer och transporter som krävs för att producera en vara). Vi tittar på skyddande säljoptioner (”protective puts”, optioner som fungerar som försäkring mot kursfall) på stora industribolag med bas i Ontario, exempelvis i fordonsrelaterade leverantörsled, där aktiekurserna föll över 15% under tullhoten 2025. Dessa aktieoptioner ger ett mer riktat skydd än en bred indexposition.

Breda marknadsskydd och positioner för högre svängningar

Om man ser tillbaka på svängningarna under omförhandlingen 2025 minns vi kraftiga rörelser i S&P/TSX Composite Index. Det talar för att ett bredare skydd också kan vara klokt. Indexoptioner, som säljoptioner på ETF:er (börshandlade fonder som följer ett index) som följer TSX 60, kan ge ett skydd mot en bred marknadschock om översynen leder till omfattande tullar som slår mot investerarnas förtroende.

Eftersom översynen fortfarande är veckor bort har dagens optionspremier (priset man betalar för en option) ännu inte fullt ut tagit höjd för ett värsta scenario. Vi bedömer att det kan vara fördelaktigt att nu ta positioner som tjänar på större svängningar (”long volatility”, man gynnas om prisrörelserna blir större än väntat), exempelvis genom en straddle (en kombination av köp- och säljoption på samma tillgång och samma slutdatum, som tjänar på en stor rörelse upp eller ned) i utvalda industribolag. En sådan strategi kan ge vinst vid stora kursrörelser åt båda håll, vilket är möjligt när nyhetsrubriker styr marknadens humör kring förhandlingarna.