Japans finansminister Satsuki Katayama sade att ekonomin återhämtar sig måttligt och att löneökningarna fortsätter, men att utsikterna kräver försiktighet. Ekonomiminister Minoru Kiuchi sade att han vill att Bank of Japan (Japans centralbank) samordnar sin kommunikation och sin penningpolitik (centralbankens styrning av räntor och köp av värdepapper) med regeringens linje för att nå ett inflationsmål på 2%.
Japan planerar att se över sina valuta-swapavtal (uppgörelser där länder kan byta valutor med varandra för att säkra likviditet i utländsk valuta) med asiatiska länder inför möten inom Asiatiska utvecklingsbanken och ASEAN Plus (samarbete mellan ASEAN-länderna och bland annat Japan). Tjänstemän sade att kraftiga rörelser i terminspriserna på råolja (kontrakt om framtida köp/sälj av olja) påverkar valutamarknaden, och att Japan är redo att agera snabbt vid behov.
Japan signalerar skärpt marknadsvaksamhet
Japan uppgav att man ska samarbeta nära med USA och agera vid behov. Myndigheter sade att de följer marknaderna dygnet runt.
Vid tiden för publicering var USD/JPY ned 0,01% till 159,40. Yenens värde påverkas av Japans ekonomiska utveckling, Bank of Japans penningpolitik, skillnaden mellan japanska och amerikanska obligationsräntor samt riskviljan på marknaden (om investerare söker risk eller trygghet).
Bank of Japan har ibland intervenerat på valutamarknaden (direkta köp eller försäljningar av valuta för att påverka kursen), oftast för att försvaga yenen. En mycket expansiv penningpolitik 2013–2024 (mycket låga räntor och stora stödköp) bidrog till att yenen försvagades, medan en gradvis nedtrappning 2024 har gett visst stöd.
Skillnaden mellan amerikanska och japanska 10-årsräntor ökade under det senaste decenniet och gynnade dollarn mot yenen. Skillnaden har minskat när Japan har lämnat den mycket expansiva politiken och andra centralbanker har sänkt räntor.
Interventionsrisk och utsikter för svängningar
När USD/JPY nu pressar mot 162,50 framstår varningarna från japanska företrädare, som hördes redan 2025 när kursen låg nära 159,40, som betydligt mer akuta. Regeringens återkommande löften om att ”agera beslutsamt” innebär att risken för direkt valutaintervention är mycket hög på dessa nivåer. Handlare bör vara försiktiga med långa positioner i USD/JPY (satsa på att dollarn stiger mot yenen) och kan överväga optioner (avtal som ger rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja till ett visst pris) som skyddar mot ett snabbt, kraftigt fall i paret.
Kärnfrågan är fortsatt den stora ränteskillnaden, som bara långsamt har minskat sedan Bank of Japan ändrade inriktning 2024. Med USA:s styrränta (Fed funds rate, den ränta som i praktiken styr korta dollar-räntor) kvar på 4,50% och Bank of Japans styrränta på 0,25% är så kallad carry trade (strategi där man lånar i låg ränta och placerar i hög ränta) som gynnar dollarn fortfarande stark. Det pressar yenen och kan bestå tills Bank of Japan signalerar snabbare räntehöjningar.
Samtidigt finns tecken på att Bank of Japan kan tvingas agera tidigare än marknaden räknar med. Vårens ”shunto”-förhandlingar (årliga samordnade löneförhandlingar i Japan) gav en genomsnittlig löneökning på 4,5%, tredje starka året i rad. När Japans underliggande inflation (kärninflation, rensad från vissa tillfälliga prisrörelser) nu legat stabilt över 2%-målet i sex månader ökar pressen på centralbanken att snabbare normalisera politiken (höja räntor och minska stödåtgärder).
De här motkrafterna—interventionsrisk mot stor ränteskillnad—skapar stor osäkerhet och talar för en period med kraftiga kursrörelser. Marknaden balanserar mellan en långsam uppgång driven av carry trade och risken för ett snabbt fall på 3–5 yen vid en intervention. Detta gynnar strategier som bygger på hög volatilitet (stora dagliga svängningar), till exempel att köpa en straddle eller strangle i USD/JPY (optionsupplägg som kan ge vinst vid en stor rörelse upp eller ned).
