Konflikten i Mellanöstern har drivit upp priserna på olja och gas. Högre energikostnader väntas öka kostnaderna för europeiska byggmaterial som cement, betong och tegel.
Producenternas beroende av olja och gas beskrivs som i nivå med 2022. Om energipriserna ligger kvar på höga nivåer kommer tillverkare sannolikt att föra över kostnadsökningarna till byggbolag.
Risker när energikostnader förs vidare
Att kostnaderna förs vidare kan pressa vinstmarginaler (vinsten som andel av intäkterna) i byggsektorn. Det kan också höja den totala byggkostnaden och dämpa byggandet.
Mellan 2010 och 2020 minskade sektorn användningen av olja för uppvärmning kraftigt. De senaste fem åren har oljeanvändningen inte minskat ytterligare.
Mellan 2020 och 2025 minskade bolagen främst användningen av kol. Användningen av gas har legat ungefär stilla i omkring 15 år.
Bygglov har stigit den senaste tiden. En längre återhämtning kopplas till mer stabila energimarknader och produktionsmetoder som kräver mindre energi.
Marknadsläge och riskhantering
Artikeln uppger att den skapats med hjälp av ett AI-verktyg och granskats av en redaktör.
Med de senaste spänningarna i Mellanöstern som har lyft Brentolja (en global referens för oljepriset) tillbaka mot 95 dollar per fat ser vi en direkt effekt på energiberoende branscher. Situationen liknar 2022, då höga energipriser snabbt vältrades över av producenter. Den europeiska sektorn för byggmaterial, som är starkt beroende av naturgas och olja, är särskilt utsatt för den här nya prischocken.
Historiskt syns att byggmaterialbolagen gjorde små framsteg i att minska beroendet av olja och gas mellan 2020 och 2025. Samtidigt som kolet fasades ut (togs bort stegvis) har beroendet av gas varit stabilt i över 15 år, vilket gör bolagen sårbara. Den senaste utvecklingen för STOXX Europe 600 Construction & Materials-index (ett börsindex för europeiska bygg- och materialbolag), som har gått nästan 5 procent sämre än börsen i stort det senaste kvartalet, visar att marknaden redan tar höjd för risken.
De kommande veckorna kan det vara relevant att räkna med fortsatt nedgång i sektorn när vinstmarginalerna pressas. Att köpa säljoptioner (ett kontrakt som kan ge rätt att sälja till ett visst pris) i nyckelbolag som HeidelbergCement eller Saint-Gobain nämns som en direkt strategi för att kunna dra nytta av svagare resultat. Resonemanget stöds av Eurostats senaste data från februari 2026, som visade att producentpriser (priser från tillverkare, innan varan når slutkund) för byggmaterial steg 1,2 procent – ett tecken på att kostnadsökningarna redan får fäste.
Samtidigt beskrivs en möjlighet till en så kallad parhandel (att köpa ett tillgångsslag och sälja ett annat för att minska marknadsrisken) genom att köpa energiaktier. Höga olje- och gaspriser som pressar tillverkare kan öka intäkterna för energibolag. Man kan titta på köpoptioner (ett kontrakt som kan ge rätt att köpa till ett visst pris) i stora europeiska energibolag eller terminskontrakt (avtal om köp/sälj till ett bestämt pris i framtiden) kopplade till europeisk naturgas för att skydda sig mot, eller tjäna på, varaktigt höga energikostnader.
Den försiktiga ljusglimten från en mindre uppgång i bygglov i slutet av 2025 framstår nu som skör. Nya rapporter visar en inbromsning i nya bygglov i Tyskland och Frankrike, vilket tyder på att högre väntade byggkostnader redan dämpar efterfrågan. Den ökade osäkerheten pekar på högre implicerad volatilitet (marknadens förväntade framtida prisrörelser, avläst ur optionspriser), vilket kan göra optionsstrategier som tjänar på stora rörelser, som straddles (att köpa både köp- och säljoption med samma lösenpris), intressanta.
