Euroområdets inflation (KPI, den breda prisökningstakten) steg från 1,9% i årstakt i februari till 3,0% i årstakt i april. Uppgången kopplades till högre priser på Brentolja som slog igenom i dyrare drivmedel.
Drivmedelspriserna bedömdes ha bidragit med cirka 1,1 procentenheter till inflationen sedan februari. I ett grundscenario, där Hormuzsundet öppnas igen inom några veckor, väntades drivmedelseffekten ha toppat i april.
Inflationsutsikter till 2027
Inflationen i april nådde sin högsta nivå sedan slutet av 2023, på 3%. Indirekta effekter och så kallade andrarundeeffekter (när högre energi- och transportkostnader sprids vidare via högre priser och löner) väntades lyfta inflationen mot omkring 3,5% i början av 2027.
Dessa effekter väntades också höja kärninflationen (inflation rensad från energi och livsmedel), med en topp runt 2,6% i årstakt i början av 2027. Prognosen kopplades till en åldrande befolkning, tyska finanspolitiska stimulanser (offentliga utgifter och skattesänkningar som ökar efterfrågan) samt osäkerhet kopplad till risker i Mellanöstern.
En större tillväxtnedgång beskrevs som en nedåtrisk för inflationsbanan.
Trading och riskpositionering
Den plötsliga energichocken har förändrat inflationsbilden, vilket kräver att positioner ses över. Inflationen i euroområdet nådde 3,0% i april, upp från 1,9% i februari, drivet nästan helt av drivmedel. Eurostats snabbsiffra (preliminär statistik) bekräftade att energipriserna steg 15% i årstakt, vilket visar hur snabbt detta slår igenom i ekonomin.
Utvecklingen gör det svårare för Europeiska centralbanken (ECB) att sänka räntan på kort sikt. Det talar för att minska satsningar på penningpolitiska lättnader (räntesänkningar) och i stället överväga positioner som gynnas av en mer hökaktig ECB, exempelvis att betala fast ränta i ränteswappar (ett avtal där en fast ränta byts mot rörlig; att “betala fast” tjänar ofta på stigande marknadsräntor). Erfarenheten från 2022 var att centralbanker tvingades till snabba räntehöjningar när inflationen blev mer seglivad än väntat.
När inflationen nu väntas toppa runt 3,5% i början av 2027 bör efterfrågan på inflationsskydd (placeringar som kompenserar för stigande inflation) öka. Den 5-åriga 5-års terminsswapen för inflation (marknadspris som speglar förväntad inflation under en femårsperiod som börjar om fem år) har stigit till 2,4% efter den senaste statistiken. Det tyder på att marknaden prisar in mer varaktig inflation.
Strukturella faktorer som en stram arbetsmarknad till följd av en åldrande befolkning och tyska finanspolitiska stöd väntas hålla uppe pristrycket. Den geopolitiska osäkerheten talar också för högre marknadssvängningar den närmaste tiden. Optioner på VSTOXX-index (ett mått på förväntad volatilitet, alltså prisrörelser, i europeiska aktier) kan användas för att positionera sig för större svängningar.
Samtidigt behöver tecken på att höga energipriser pressar ekonomin in i en nedgång följas noga, eftersom det skulle vara en tydlig nedåtrisk för inflationsutsikterna. Ett kraftigt fall i nästa snabbsiffra för PMI i industrin (enkätbaserat inköpschefsindex som visar konjunkturläget) skulle till exempel signalera att efterfrågan faller, vilket skulle kräva en snabb omprövning av synen på varaktigt pristryck.
