IEA prognostiserar att den globala oljetillgången faller med 3,9 miljoner fat per dag under 2026, under antagandet att flödena genom Hormuzsundet gradvis återupptas från juni. Den tidigare prognosen var en minskning på 1,5 miljoner fat per dag. Hormuzsundet är en viktig sjöväg för nästan 20% av världens energiförsörjning.
IEA räknar nu med att den totala globala oljetillgången ligger 1,78 miljoner fat per dag under efterfrågan 2026. I förra rapporten bedömdes tillgången i stället ligga 0,41 miljoner fat per dag över efterfrågan.
Den globala efterfrågan på olja väntas minska med 420.000 fat per dag 2026 på grund av kriget mot Iran, jämfört med en tidigare bedömning om en nedgång på 80.000 fat per dag. Den totala globala förlusten av utbud kopplad till stängningen av Hormuzsundet uppskattas till 12,8 miljoner fat per dag sedan februari.
Den globala körningen i oljeraffinaderier (hur mycket råolja som bearbetas till produkter som bensin och diesel) väntas minska med 1,6 miljoner fat per dag under 2026 på grund av attacker, lägre tillgång på råolja och exportbegränsningar. IEA uppger att de globala oljelagren minskar i rekordfart, med 246 miljoner fat som tagits ur lager under mars–april.
Efter rapporten syntes ingen tydlig prisreaktion i WTI-oljan, som var ned nära 1% till omkring 97,50 dollar. WTI (West Texas Intermediate) är ett amerikanskt riktmärke för råolja som handlas i dollar. Priset påverkas av tillgång och efterfrågan, geopolitik, Opec-beslut samt lagerdata från API och EIA (två amerikanska källor som publicerar statistik över oljelager).
Den nya IEA-rapporten signalerar ett stort underskott på 1,78 miljoner fat per dag under 2026, en tvär vändning från ett tidigare väntat överskott. Det drivs av ett väntat utbudsfall på 3,9 miljoner fat per dag och rekordstora lageruttag på 246 miljoner fat bara de senaste två månaderna. Trots ett mycket ansträngt utbud föll priset på WTI-råolja, vilket tyder på att marknaden just nu oroar sig mer för att efterfrågan kan falla vid en lågkonjunktur.
Vi bedömer att marknadens negativa reaktion påverkas av svagare ekonomiska data som IEA kan ha vägt in i för liten utsträckning. Exempelvis visade förra veckans amerikanska sysselsättningsrapport utanför jordbrukssektorn (non-farm payrolls, ett mått på antalet anställda) för april 2026 en oväntad minskning med 50.000 jobb. Det kan tyda på att höga energipriser börjar bromsa ekonomin. Rädslan för en inbromsning väger därmed tillfälligt tyngre än bristen på fysisk olja.
För handlare i derivat (finansiella kontrakt vars värde följer priset på exempelvis olja) skapar detta en tydlig klyfta mellan ett stramt fysiskt utbud och ett mer pessimistiskt marknadssentiment, vilket talar för högre svängningar. CBOE:s volatilitetsindex för råolja, OVX (ett index som mäter förväntade prisrörelser), har redan stigit över 60, den högsta nivån i år. Det tyder på att handlare räknar med stora prisrörelser. En möjlig strategi är så kallade straddles (optionsstrategi där man köper både köp- och säljoption för att tjäna på stora rörelser oavsett riktning).
Läget påminner om mitten av 2008, då oljepriset föll kraftigt från nära 150 dollar per fat trots att utbudet såg ansträngt ut. Den globala finanskrisen pressade efterfrågan så hårt att den överskuggade andra faktorer. Dagens handlare kan positionera sig för ett liknande förlopp, där en krigsdriven prisuppgång till slut utlöser en lågkonjunktur som pressar priserna.
