EUR/USD handlades nära 1,1777 i Asien på fredagen och rörde sig sidledes efter en två veckor lång uppgång till cirka 1,1825. Marknaden följde nyheter om en ny förhandlingsrunda mellan USA och Iran.
Terminer på S&P 500 var oförändrade i Asien efter en uppgång på 0,26% till 7 041 på torsdagen. Dollarindex (DXY, ett mått på dollarns värde mot en korg av stora valutor) var något högre kring 98,25, men pekade ändå mot en andra veckonedsättning i rad.
USA–Iran-samtal i fokus
Ingen tidsplan gavs för nästa samtal, men president Donald Trump sade att Iran var redo att lämna över sin urananrikning (processen där uran görs mer lämpligt för kärnenergi – och i vissa fall även vapen). Han sade också att USA var ”mycket nära ett avtal” och varnade för att militära åtgärder kan återupptas om inget avtal nås.
I Europa sade ECB-ledamoten François Villeroy de Galhau att prat om en räntehöjning i april var för tidigt. ECB:s penningpolitiska möte hålls den 30 april.
Tekniskt låg paret kvar över 20-dagars EMA vid 1,1673 (exponentiellt glidande medelvärde – ett viktat snitt som ger större vikt åt senaste kursrörelserna) efter en rekyl från mitten av 1,15-nivåerna. 14-dagars RSI låg nära 62 (relativt styrkeindex – en indikator som visar om marknaden är överköpt eller översåld).
Stöd finns vid 1,1673, med nästa stöd i mitten av 1,15-området om nivån bryts. Motstånd ligger vid 1,1825 och därefter 1,1929.
Ett års marknadsskifte
För ett år sedan låg fokus på ett möjligt uppåtbrott för EUR/USD över 1,1825. I april 2025 konsoliderade paret nära 1,1777 efter en stark uppgång. I dag är läget helt annorlunda: paret handlas betydligt lägre runt 1,1150, en nedgång på över 5% på tolv månader.
Den duvaktiga linjen från ECB som Villeroy gav uttryck för 2025 (duvaktig = mer inriktad på lägre räntor för att stödja ekonomin) har slagit igenom och förstärkts. ECB har sedan dess sänkt sin inlåningsränta (räntan banker får eller betalar för att placera pengar hos ECB), senast i februari 2026 till 3,50%, samtidigt som inflationen fortsatt ligger under målet på 1,8%. Den här skillnaden i penningpolitik jämfört med USA:s centralbank Federal Reserve (policy divergence = att centralbankerna går i olika riktning) fortsätter att tynga euron.
Geopolitiska faktorer har också vänt. Förra årets hopp om framsteg i USA–Iran-samtalen ledde inte till ett varaktigt avtal. Fokus har därefter skiftat, och ökade spänningar har bidragit till ett mer försiktigt marknadsläge (risk-off = investerare söker tryggare tillgångar), vilket gynnar dollarn. Dollarindex (DXY) har därför stigit från 98,25 i april i fjol till omkring 104,50 i dag, stött av fortsatt hög amerikansk inflation runt 3,2%.
Mot den här bakgrunden framstår det som mer riskfyllt att ligga lång (lång position = att man tjänar på att kursen stiger), och att paret inte orkar studsa talar för att sälja vid uppgångar. För optionshandlare (optioner = derivat som ger en rätt, men inte en skyldighet, att köpa eller sälja till ett visst pris) kan låg rörelse och en nedåtlutning göra strategier som att sälja call-spreadar utanför pengarna intressanta (out-of-the-money = lösenpriset ligger över aktuell kurs för en köpoption). Då kan man få in premie (premie = priset man får för att sälja en option) och samtidigt begränsa risken, vilket kan vara mer försiktigt i den här marknaden.
