HSBC säger att geopolitiken i Mellanöstern och oljepriserna är de viktigaste drivkrafterna bakom USA-dollarn och andra större G8-valutor. Banken pekar på ett starkare samband på sistone mellan dollarn och oljan, kopplat till utbudsstörningar (när tillgången minskar oväntat) och ”safe haven”-flöden (kapital som söker sig till tillgångar som uppfattas som trygga, som dollarn).
Banken säger att marknadsrörelser kan bero på störningar i sjöfarten genom Hormuzsundet och hur oljepriset utvecklas. Den tillägger att svängningar i geopolitisk risk kan flytta marknaden mellan ”risk-off” (investerare minskar risk) och ”risk-on” (investerare ökar risk).
Sambandet mellan olja och dollar stärks
HSBC säger att lägre oljepris kan gynna länder som är nettoimportörer av energi (länder som köper mer energi än de säljer) och öka riskviljan, där ”risk-on”-valutor går bättre än ”safe haven”-valutor. Banken säger att japanska yen kan släpa efter och pekar på risken för intervention (att myndigheter agerar på valutamarknaden) när USD/JPY ligger i intervallet 158–162.
Den säger att om oljan stabiliseras kring 100 dollar kan det minska den kortsiktiga pressen på nettoimportörer, samtidigt som recessionsrisken beskrivs som begränsad och finanspolitiska bekymmer kan öka (oro för staters budgetar och skulder). I ett sådant scenario väntar banken en valutamarknad som rör sig inom intervall (”range-bound”, utan tydlig trend) med en svag fördel för dollarn.
HSBC säger att en långvarig störning i olje- och gasflöden via Hormuz kan försvaga sentimentet (investerarnas allmänna riskkänsla), öka efterfrågan på trygga tillgångar och slå mot nettoimportörer genom försämrade bytesförhållanden (”terms of trade”, när import blir dyrare i förhållande till export). Om sambandet mellan dollar och olja försvagas kan valutafundamenta från tiden före konflikten bli viktigare igen (grundfaktorer som tillväxt, inflation och räntor). Banken noterar också att Fed inte befinner sig i en period med räntehöjningar och inte är tydligt hökaktig (”hawkish”, mer inriktad på att strama åt och höja räntor).
Signaler att följa på marknaden
Sedan konflikten trappades upp i slutet av 2025 har USA-dollarn och oljepriserna rört sig mer i takt. Att Brentolja nyligen handlats nära 98 dollar per fat och Dollar Index (DXY, ett index som mäter dollarn mot en korg av stora valutor) legat stabilt över 106 speglar både oro för energitillgången och att investerare söker dollarn som trygg hamn. Det skiljer sig från mönstret under större delen av förra året.
En långvarig störning skulle sannolikt slå mot länder som är nettoimportörer av energi, som euroområdet och Japan. Data från första kvartalet 2026 visar redan en stigande energikostnad för EU, vilket kan fortsätta tynga euron. Handlare bör bevaka en upptrappning som kan motivera strategier som räknar med fortsatt EUR/USD-svaghet.
Den japanska yenen är särskilt svag, men försiktighet behövs när USD/JPY nu handlas över 159. Liknande nivåer kring 160 utlöste intervention från japanska myndigheter i slutet av 2025. Den risken gör det svårt att räkna med fortsatt yensvaghet, eftersom ett plötsligt myndighetsingripande kan ge en snabb motrörelse.
Om det positiva sambandet mellan olja och dollar börjar brytas kan det vara en tidig signal om att äldre marknadsmönster återvänder. Exempelvis skulle ett fall i oljepriset tillbaka mot 85 dollar-nivåerna från slutet av förra året sannolikt öka riskviljan och gynna råvaruvalutor (valutor i länder som exporterar mycket råvaror). Se särskilt om tankfartyg kan passera Hormuzsundet varaktigt och utan incidenter – en viktig signal om ett skifte.
Vi bör också väga in faktorer som kan begränsa en bred dollarförstärkning. Federal Reserve höjer inte räntan, och även om inflationssiffran i mars kom in något högt på 3,1% har Fed inte blivit mer aggressiv. Det kan sätta ett tak på en dollarrally om den omedelbara geopolitiska oron börjar avta.
