Guld–silver-kvoten, som mäter hur många uns silver som krävs för att köpa ett uns guld, har länge använts för att bedöma det relativa värdet mellan de två metallerna. Kvotens rötter sträcker sig tillbaka till omkring 3 000 f.Kr., då myndigheter ibland fastställde växelkurser, fram till 1800-talet, då silverns demonetisering gjorde att priserna kunde flyta fritt. Tidiga officiella nivåer varierade från 2,5–1 under kung Menes till Roms 8–1 år 210 f.Kr., innan de steg så högt som 12–1; senare riktmärken inkluderade 11,5–1 under Julius Caesar och 11,75–1 under Augustus. Efter Coinage Act 1873 blev kvoten marknadsstyrd, och vid andra världskriget låg den i snitt kring 40–1; i modern tid har den typiskt rört sig mellan 40–1 och 60–1.
En studie från Silver Institute hävdar att sambandet har stärkts i takt med att marknaderna blivit mer ”financialiserade” och beskriver kvoten som medelåtergående snarare än en slumpvandring. Med ett Johansen-kointegrationstest som täcker januari 1970 till maj 2026 uppskattas en långsiktig jämviktsnivå på 59,65, där avvikelser tolkas som över- eller undervärdering. Nyliga extremer inkluderar en uppgång över 80–1 under finanskrisperioden innan den föll till 30–1 år 2011, rekordet 123–1 år 2020 innan en återgång till runt 60–1, samt ett intervall på 80–1 till 100–1 inför en uppgång i oktober 2025, med en kort topp över 100–1 i mars 2025, för att därefter falla till 43–1 efter en silverrusning i januari.
Aktuell kvotdynamik och tradingbedömningar
När guld–silver-kvoten vidgades till omkring 70–1 tidigare i veckan anser vi att derivathandlare har ett gyllene läge att positionera sig för en kraftig återgång mot medelvärdet. Eftersom det långsiktiga historiska snittet ligger närmare 60–1 antyder gapet tydligt att silver är kraftigt undervärderat relativt guld. De kommande veckorna rekommenderar vi att handlare försöker fånga spreaden genom att ta långa positioner i silverderivat.
Vår positiva syn stöds av en uttalad stramhet i den fysiska marknaden, där Silver Institute rapporterar ett ihållande globalt silverunderskott som uppgått till hundratals miljoner uns till följd av stigande industriell efterfrågan. Solcellsinstallationer (PV) och avancerad elektronik fortsätter att konsumera stora mängder av metallen, vilket skapar ett strukturellt utbudsunderskott som gruvproduktionen inte förmår möta. Vi bedömer att dessa realiteter i den fysiska marknaden kan fungera som en spänd fjäder som snabbt pressar upp silverpriset och tvingar ned kvoten igen.
Derivatstrategier och historiska precedensfall
För att utnyttja upplägget föreslår vi att köpa out-of-the-money köpoptioner på silver eller bygga bull call spreads för att begränsa risken och samtidigt maximera möjlig uppsida. Handlare kan också genomföra en relativvärdesaffär genom att gå lång silverterminer samtidigt som man går kort guldterminer. Historiskt, när kvoten krymper, drivs det nästan alltid av att silver utvecklas starkare än guld snarare än att guldpriset faller.
Ser vi tillbaka på tidigare cykler, som återhämtningen efter 2008 och pandemiskiftena 2020, har extrema nivåer i kvoten alltid snärt tillbaka kraftigt mot medelvärdet. Detta syntes nyligen när kvoten föll från över 100–1 till 43–1, vilket gav stora vinster för optionsköpare som agerade tidigt. Att agera nu, innan nästa momentumvåg tar fart, gör det möjligt att låsa in lägre premier i derivatkontrakt innan volatiliteten tilltar.
Börja handla nu — klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto.
