Guldpriset föll till omkring 4.535 dollar i tidig asiatisk handel på måndagen. Rörelsen kom efter ökande inflationsoro kopplad till konflikten i Mellanöstern och tydligare förväntningar om högre amerikanska räntor (styrräntor som bestäms av USA:s centralbank).
USA:s president Donald Trump varnade Iran att ”sätta fart” och signalerade fler följder. Samtal där Kina deltog gav inget större handelsgenombrott eller tydliga framsteg för att få slut på kriget.
Uppgifter gör gällande att USA vill att Iran ska överge sitt kärnprogram (utveckling av kärnteknik, inklusive anrikning av uran) och åter öppna Hormuzsundet (en smal sjöväg där en stor del av världens oljetransporter passerar). Iranska medier uppgav att Washington inte erbjöd några konkreta eftergifter, vilket ökar risken för att förhandlingarna kör fast.
Data från CME FedWatch visar att marknaden i stort sett har räknat bort amerikanska räntesänkningar i år, samtidigt som sannolikheten för en räntehöjning har ökat. Guld används ofta vid geopolitisk oro som ”trygg hamn” (tillgång som investerare ofta söker när osäkerheten ökar), men ger ingen löpande avkastning i form av ränta. Det kan dämpa efterfrågan när räntorna är höga.
Centralbanker är fortsatt stora ägare av guld och köpte netto 1.136 ton till ett värde av cirka 70 miljarder dollar under 2022, enligt branschorganisationen World Gold Council. Guld rör sig ofta i motsatt riktning mot USA-dollarn och amerikanska statsobligationer (”Treasuries”, statspapper som ofta ses som en räntemarknadsreferens), och kan falla när börsen stiger.
Guld prissätts i dollar och påverkas av geopolitik, lågkonjunkturrisk, räntor och valutaförändringar. Lägre räntor brukar gynna guld, medan högre lånekostnader kan tynga.
När guld hamnar mellan geopolitisk risk och ränteoro blir den viktigaste positioneringen att handla på svängningar (volatilitet, alltså hur kraftigt priser rör sig). De fortsatta spänningarna med Iran driver Brent-terminer (terminskontrakt på Brentolja, ett globalt riktmärke) över 115 dollar per fat, vilket direkt spär på inflationsoron och är negativt för guld. Det talar för att en uppgång på trygg-hamn-köp snabbt kan säljas av om marknaden tror att Federal Reserve svarar med högre räntor.
Senaste KPI-siffran (konsumentprisindex, ett mått på inflationen) för april 2026 visade en seg 4,8-procentig ökning jämfört med året före, vilket håller pressen uppe på Fed att agera. Därför visar CME FedWatch Tool (ett marknadsbaserat verktyg som uppskattar sannolikheter för framtida räntebeslut) 75 procents sannolikhet för en höjning med 25 punkter (0,25 procentenheter) vid nästa FOMC-möte i juni. Den här omsvängningen i ränteförväntningar är den främsta motvinden som håller guldpriset under 4.600 dollar.
Mot den osäkerheten kan handlare överväga optionsstrategier (affärer med optioner, kontrakt som ger rätt att köpa eller sälja till ett bestämt pris) som tjänar på en stor prisrörelse oavsett riktning. CBOE:s guldvolatilitetsindex, GVZ (index som speglar marknadens förväntade svängningar i guld baserat på optionspriser), har stigit med över 20 procent den senaste månaden, vilket signalerar att marknaden väntar sig en större rörelse. Strategier som ”lång straddle” eller ”lång strangle” (att köpa både köp- och säljoptioner för att tjäna på stora rörelser, även om man inte vet riktning) kan fungera, eftersom en större upptrappning med Iran eller ett oväntat tufft Fed-besked sannolikt skulle bryta guld ur nuvarande intervall.
Vi ser också ett läge som påminner om slutet av 1970-talet, då en oljechock både drev placerare mot guld och ökade trycket på kraftiga räntehöjningar. Historiskt gav geopolitiken kortsiktiga toppar, men när Fed väl fortsatte höja räntan tog det över och guldpriset stabiliserades i sidled. Det talar för att Fed:s agerande de kommande månaderna blir den viktigaste faktorn att följa.
