Austan Goolsbee sade att konflikten mellan USA och Iran ser mer ut som en inflationschock, alltså en plötslig händelse som pressar upp priserna. Han sade att det ännu inte har blivit en chock som både lyfter inflationen och samtidigt slår mot jobben, vilket skulle kunna tvinga centralbanken att ställa sina mål mot varandra.
Han sade att det är svårt att ändra centralbankens ramverk för inflation, alltså reglerna och sättet man styr efter inflationsmålet, och att han är öppen för nya angreppssätt. Han sade att banken bör använda så mycket data som möjligt, men att det inte finns någon enskild lösning på inflation.
Positionering för högre inflationsrisk
Han sade att han skulle hålla utkik efter svag efterfrågan, alltså minskad köplust i ekonomin, om lågt konsumentförtroende leder till lägre konsumtion. Han sade att USA kan vara på väg mot brist på arbetskraft, alltså för få personer att anställa, på grund av en åldrande befolkning och begränsad invandring.
Han sade att ju längre oljepriserna håller sig höga, desto större är risken att människor börjar räkna med högre inflation, vilket skulle vara mycket problematiskt för centralbanken. Han sade att arbetsmarknaden är stabil men inte stark, och att ökningen i antalet jobb (payroll gains, den officiella jobbsiffran från USA) inte är ett bra mått på hur mycket lediga resurser som finns i ekonomin just nu.
Han sade att det finns olika synsätt inom centralbanken om inflationen och arbetsmarknaden. Han sade att tecken på mer ihållande inflation kan vara fortsatta uppgångar i kärntjänster, alltså tjänstepriser rensade från mer volatila delar, konsumtion driven av förmögenheter (när stigande tillgångspriser gör att hushåll spenderar mer), samt löneökningar i jobb kopplade till arbete med artificiell intelligens.
Han sade att han inte är förvånad över störningar i leveranskedjor, alltså problem med transporter och tillgång på varor, som hänger ihop med konfliktens längd. Han sade att alla policyalternativ fortfarande finns, och att ihållande inflation skulle kräva att man tänker om kring den framtida räntebanan, alltså den planerade inriktningen för räntan.
Hantera risk i räntor, energi och aktier
Den pågående konflikten mellan USA och Iran fungerar som en direkt inflationsdrivande chock, och vi bör positionera oss för fortsatt prispress. När Brentolja nyligen nådde 105 dollar per fat på grund av kvarstående geopolitisk risk ökar sannolikheten att högre energikostnader spiller över på inflationsförväntningar, alltså vad hushåll och företag tror om framtida inflation. Det talar för strategier som gynnas av högre oljepris eller större svängningar i energisektorn (volatilitet, alltså hur kraftigt priset rör sig).
Eftersom inflationen har legat envist över centralbankens mål i fem år, och senaste KPI-utfallet (konsumentprisindex, ett brett mått på prisökningar) för april 2026 kom in högt på 3,8 procent, är osäkerheten om penningpolitiken mycket stor. Tydliga skillnader i syn mellan beslutsfattare innebär att vi kan räkna med stora marknadsrörelser kring varje datarapport och Fed-möte. Det pekar mot användning av optioner på räntefutures (derivat, alltså kontrakt som ger rätt men inte skyldighet att köpa eller sälja, kopplade till framtida räntenivåer) för att skydda sig eller ta position för oväntade räntebesked, eftersom marknaden nu inte längre räknar med några räntesänkningar i år.
Vi bör se bortom den stora jobbsiffran, som inte längre är ett bra mått på arbetsmarknadens styrka. Även om senaste rapporten visade en ökning med 190 000 jobb är löneökningstakten fortsatt hög på 4,1 procent, vilket direkt bidrar till att inflationen i kärntjänster består. Det talar för att centralbanken förblir restriktiv, alltså håller en stram linje med högre räntor, vilket i sin tur kan begränsa uppgångar på aktiemarknaden.
Det finns en tydlig risk för att efterfrågan kyls ned för mycket när höga priser slår mot hushållen. Det senaste utfallet för konsumentförtroendet föll till 95,2, den lägsta nivån på 18 månader, och vi bör bevaka om detta slår igenom i svagare detaljhandelssiffror. Skyddande säljoptioner (put-optioner, alltså kontrakt som stiger i värde när priset faller) på börshandlade fonder mot sällanköpsvaror, alltså varor som inte är nödvändiga, kan fungera som skydd om konsumtionen viker.
Tecken på nya problem i leveranskedjorna syns, vilket kan öka inflationstrycket som fanns 2024 och 2025. Kombinationen av geopolitisk spänning, seg inflation och en svårtolkad arbetsmarknad talar för att svängningarna förblir stora. Vi ser att VIX, ett index som mäter förväntad börsoro, ligger över 20, vilket stöder strategier som tjänar på kraftiga kursrörelser snarare än på en tydlig riktning.
