Europeiska räntemarknader sänkte under onsdagen förväntningarna på styrräntor i slutet av 2026 efter en tillfällig vapenvila mellan USA och Iran och ett kraftigt fall i energipriserna. Rörelsen syntes i terminskontrakt för december 2026 kopplade till ECB, Bank of England (BoE) och Schweiziska nationalbanken (SNB) när de europeiska marknaderna öppnade.
Även efter justeringen låg terminsprissättningen tydligt över nivåerna vid årets början. Skillnaden var upp till 80 räntepunkter (bp, 0,01 procentenheter) för BoE och över 50 räntepunkter för ECB.
Felprissättning i europeiska räntemarknader
I Schweiz pekade prissättningen fortfarande på att räntan kan hamna över noll vid årets slut. Ränteförväntningarna beskrevs som oförenliga med centralbankernas uttalade mål.
Inom ECB är ledamöterna fortsatt splittrade. Vissa varnar för att åtgärder kan behövas innan så kallade andrarundseffekter uppstår (när högre energi- och varupriser leder till bredare och mer varaktiga pris- och löneökningar). Trots olika syn på penningpolitiken föll prissättningen för BoE och ECB nästan lika mycket när nyheten om vapenvilan nådde marknaden.
Texten togs fram med ett AI-verktyg och granskades av en redaktör.
Handelsidéer för de kommande veckorna
Efter vapenvilan mellan USA och Iran ser vi en tydlig skillnad mellan hur marknaden prissätter räntor och hur ekonomin utvecklas i Europa. Terminsmarknaden räknar fortfarande med för många räntehöjningar från ECB, BoE och SNB, samtidigt som tecken på svagare ekonomi ignoreras. Den här mer räntehökaraktiga synen (”hawkish”, alltså att man vill höja räntan för att dämpa inflation) verkar hänga kvar efter de snabba höjningarna under stora delar av 2025.
För Bank of England räknar marknaden med nästan 80 räntepunkter i höjningar, vilket framstår som mycket. Nyligen visade data att Storbritanniens BNP-tillväxt (bruttonationalprodukt, ett mått på hur ekonomin växer) under första квартalet 2026 var svag, 0,1%. Dessutom föll detaljhandelsförsäljningen i mars oväntat, vilket tyder på att hushållens konsumtion tappar fart. Vi anser att handlare kan överväga positioner som går emot denna branta räntebana.
ECB är i en liknande situation, med över 50 räntepunkter i åtstramning inprisat. Det verkar bortse från den senaste siffran för euroområdets HICP-inflation (Harmonised Index of Consumer Prices, EU:s standardiserade konsumentprisindex) för mars, som föll till 2,1%, samt ett sammansatt PMI (inköpschefsindex, en enkät som visar om ekonomin växer eller krymper) som sjönk till 49,8. Nivåer under 50 brukar tolkas som en mindre nedgång i aktiviteten. Splittringen i ECB talar för att de mer räntesänkningsvänliga ledamöterna (”dovish”, fokus på tillväxt och lägre ränta) kan få större genomslag om svagare data fortsätter.
SNB visar den tydligaste felprissättningen, där marknaden fortfarande väntar sig att räntan stiger över noll i år. Med svagare tillväxt i euroområdet och en starkare schweizerfranc har SNB få skäl att höja och kan till och med behöva överväga sänkningar. Vi ser en god balans mellan möjlig vinst och risk i att positionera sig för att schweiziska räntor står still eller faller.
De kommande veckorna kan handlare titta på ränteswappar där man tar emot fast ränta (en swap är ett avtal där man byter fast ränta mot rörlig ränta; att ”ta emot fast” innebär att man tjänar om marknadsräntorna faller eller stiger mindre än väntat). Det är särskilt relevant i längre löptider kopplade till BoE och ECB. Dessutom kan köp av optioner (ett derivat som ger rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja till ett visst pris) som tjänar på SNB-räntesänkningar senare under året vara en effektiv strategi.
