GBP/USD steg under fredagens nordamerikanska handel efter uppgifter om att Iran åter öppnat Hormuzsundet efter ett eldupphörsavtal i Libanon. Paret var uppe nära 1,3600 och handlades till 1,3567, en uppgång på 0,36 %.
Irans utrikesminister sade att sundet var öppet för handelsfartyg under resten av eldupphörsperioden mellan USA och Iran. Krigsfartyg, eller fartyg från länder som Teheran ser som fientliga, tilläts inte.
Utvecklingen kring eldupphör och marknadens reaktion
USA:s president sade att den amerikanska militära blockaden skulle ligga kvar tills en överenskommelse mellan Washington och Teheran nås. Han sade att samtal kan inledas i helgen och att han skulle resa till Pakistan när ett avtal är klart.
Dollarn nådde en sju veckor låg nivå när marknaden räknade med möjliga räntesänkningar från Federal Reserve (USA:s centralbank) under 2026. Data från LSEG Workspace visade förväntningar om nästan 16 räntepunkter i lättnader mot slutet av året (en räntepunkt är 0,01 procentenheter).
En Fed-representant i San Francisco sade att penningpolitiken var ”något stram” och över en neutral ränta på 3 % (neutral ränta är ungefär den nivå som varken bromsar eller stimulerar ekonomin). Hon signalerade att en eller två sänkningar 2026 kan vara möjliga, men att en höjning kan behövas om inflationen stiger.
Pundet stärktes också när marknaden räknade in 24 räntepunkter av höjningar från Bank of England (Storbritanniens centralbank). Brittisk politisk bevakning inkluderade uppgifter om ökat tryck på premiärministern efter att hans tidigare USA-ambassadör inte klarade bakgrundskontroller och kopplades till Jeffrey Epstein.
Tekniska nivåer och skillnader i centralbankspolitik
I grafen höll GBP/USD sig över 50-, 100- och 200-dagars glidande medelvärden (SMA, ett genomsnittspris över en viss period) nära 1,3530. Motstånd angavs vid en fallande trendlinje från 1,3869, medan stöd också kopplades till en stigande trendlinje från 1,3035.
Återöppningen av Hormuzsundet är en tydlig nedtrappning som minskar en viktig riskpremie i marknaden (riskpremie är den extra kompensation investerare kräver vid osäkerhet). Det gör att fokus kan flyttas till att centralbankerna går åt olika håll: en mer mjuk Federal Reserve (”duvaktig”, alltså mer benägen att sänka räntan) och en mer stram Bank of England (”hökaktig”, alltså mer benägen att höja räntan). Det talar för ett högre GBP/USD de kommande veckorna.
På dollarsidan prissätter marknaden nu tydligt räntesänkningar från Fed. CME:s FedWatch Tool (ett verktyg som visar marknadens sannolikhet för framtida Fed-beslut) visar nu över 65 % sannolikhet för minst en sänkning till mötet i september 2026, en stor omsvängning från förra månaden. Detta pressar dollarn och kan fortsätta göra det så länge geopolitiska spänningar avtar.
Samtidigt står Bank of England inför ett annat läge, vilket gynnar pundet. När KPI-inflationen (CPI, ett mått på konsumentpriser) ligger kvar tydligt över målet på 2 %, senast 3,1 % i mars 2026, är det logiskt att marknaden räknar med fler höjningar. Det skiljer sig från läget i början av 2025 när inflationen kortvarigt bedömdes vara på väg ner.
Med den här skillnaden ser vi värde i att köpa köpoptioner (call options, ett kontrakt som ger rätt att köpa till en viss kurs) på GBP/USD för att få uppsida men begränsa risken. Köpoptioner med lösenkurs (strike, den kurs där rätten kan utnyttjas) runt 1,3700 med förfall i juni 2026 kan ge stor hävstång om paret bryter det viktiga fallande motståndet nära 1,3869. Strategin fångar uppåttrenden och sätter en tydlig maxförlust (premien man betalar).
Samtidigt behöver man skydda sig mot politisk risk i Storbritannien, vilket syntes i svängningarna kring valet 2025. Pressen på premiärminister Starmer kan snabbt försvaga pundet, vilket gör det rimligt att överväga billigare säljoptioner (put options, rätt att sälja) långt under dagens nivå – så kallade ”out-of-the-money” (där lösenkursen ligger på en nivå som inte är lönsam just nu) – som skydd i portföljen. Om eldupphöret bryts kan affären snabbt vända, eftersom oljepriset då kan stiga och efterfrågan på dollarn som ”säker hamn” ökar.
