FOMC-mötet den 15–16 september väntas i breda kretsar leverera Fed:s första räntehöjning sedan maj 2023, när beslutsfattarna omprövar en tidigare försiktighet kopplad till mjukare signaler från arbetsmarknaden och viss lättnad i inflationen. Den globala penningpolitiken har varit blandad: från årets början till den 11 september sänkte 25 av nära 90 centralbanker räntan med en genomsnittlig ackumulerad sänkning på 85 punkter, medan 25 höjde med i snitt 75 punkter och 36 lämnade oförändrat. Fed har tillhört ”avvakta”-lägret samtidigt som ECB höjde räntan två gånger, med ytterligare ett ECB-besked den 10 september; fokus riktas också mot Bank of Japan den 17–18 september och Bank of England den 17 september, där en omröstning på 6–3, möjligen 6–4, väntas.
USA:s ekonomiska utveckling och sektortrender
USA:s tillväxt har i genomsnitt uppgått till 2,2 procent i årstakt sedan första kvartalet 2025, ungefär dubbelt så snabbt som euroområdet, men beskrivs som koncentrerad till den AI-drivna investeringscykeln och förmögenhetseffekter, samtidigt som konsumtionen bland låginkomsttagare är under press.
Inflationsdynamik och Fed:s penningpolitiska överväganden
Inflationen ligger fortsatt över 2-procentsmålet enligt standardmått, även om KPI-inflationen låg kvar på 3,4 procent y/y i augusti och kärninflationen sjönk till 2,4 från 2,5 procent; kärn-KPI steg 0,29 procent m/m, över en ”trigger” på 0,2 procent, medan enhetsarbetskostnaderna pekar mot fortsatt desinflation. Målet för federal funds-räntan ligger på 3,50–3,75 procent, jämfört med en uppskattning av neutralräntan på 3,25 till 4,25 procent; tidigare ”försäkringssänkningar” sent 2025 uppges vara lättare att reversera givet sjunkande arbetslöshet, potentiella risker för inflationsförväntningarna och en energichock kopplad till Iran-konflikten.
Börja handla nu — klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto.
