Interventionsrisken är tillbaka
Efterfrågan på USA‑dollarn ökade i spåren av USA‑Iran‑konflikten. Oljeexport genom Hormuzsundet har störts kraftigt, vilket påverkar en viktig rutt för världens oljeexport. Japan, som importerar mycket energi och får en stor del från Mellanöstern, riskerar högre importkostnader. Det kan slå mot tillväxten och handelsbalansen (skillnaden mellan export och import) och öka pressen på yenen. Japans centralbank, Bank of Japan, fortsätter med en försiktig linje i sin åtstramning (att höja räntor eller minska stöd). Chefen Kazuo Ueda sade på torsdagen att centralbanken sätter politiken samtidigt som den noga bedömer hur valutakurser påverkar prognoserna. Marknaden räknar med en japansk räntehöjning i april, men tidpunkten är osäker. Samtidigt har förväntningarna på amerikanska räntesänkningar fallit till under 25 baspunkter (0,25 procentenheter) till årsskiftet, från över 50 baspunkter före oron i Mellanöstern. Det stärker dollarn via högre räntor på amerikanska statsobligationer (”Treasuries”, statspapper som ofta styr marknadsräntor). Amerikansk statistik som publiceras på fredag inkluderar PCE‑prisindex (centralbankens viktiga inflationsmått), preliminär BNP för fjärde kvartalet i årstakt (BNP = värdet av ett lands produktion), orderingång för varaktiga varor (Durable Goods Orders, ett mått på investeringsefterfrågan) samt University of Michigans index för stämningsläge och förväntningar (enkät som speglar hushållens syn på ekonomin).Handlare väger politik och volatilitet
I början av 2025 gick USD/JPY över 159, vilket väckte tydlig oro hos japanska myndigheter. Nu, i mars 2026, närmar sig paret åter den nivån och handlas nära 158,50, vilket gör att risken för intervention hamnar i fokus igen. Det skapar en spänd miljö på valutamarknaden. Efter varningarna i januari 2025 gick Finansdepartementet till slut in på marknaden under våren. Enligt uppgifter användes nära 7 biljoner yen för att stödja yenen, vilket gav ett snabbt fall i USD/JPY med flera yen på bara några dagar. Historiken visar att verbala varningar ofta kommer först, men att myndigheternas tålamod har en begränsning. Grundproblemet med ränteskillnaden – en viktig orsak till yenens svaghet 2025 – finns kvar. Bank of Japan har höjt styrräntan (centralbankens viktigaste ränta) till 0,25 %, medan USA:s centralbank Federal Reserve bara försiktigt har sänkt till 4,75 %. Det lämnar en stor skillnad som uppmuntrar ”carry trades” (att låna i en valuta med låg ränta och placera i en med högre ränta). Det gör det svårt för yenen att stärkas varaktigt utan att myndigheter agerar. Energichocken från USA‑Iran‑konflikten 2025 har också påverkat marknaden. Även om de värsta störningarna vid Hormuzsundet har lättat, har oljepriserna stabiliserats på en högre nivå. WTI‑oljan (amerikanskt riktmärke för oljepris) handlas nu ofta kring 85 dollar per fat, högre än före konflikten. Det tynger Japans handelsbalans och bidrar till en mer långvarigt svag yen. Med nuvarande närhet till 2025 års interventionszon kan handlare i derivat (finansiella kontrakt vars värde beror på en underliggande tillgång) överväga skydd mot ett plötsligt fall i USD/JPY. Att köpa säljoptioner (”put options”, rätt att sälja till ett förutbestämt pris) med en till två månaders löptid kan ge direkt skydd mot en överraskande insats från japanska myndigheter. Kostnaden för detta skydd måste vägas mot risken för ett fall på 3–5 % i valutaparet. Samtidigt talar ränteskillnaden fortfarande för att hålla dollar snarare än yen, vilket pekar på att motståndet fortsatt ligger uppåt. En försiktigt positiv strategi kan vara att använda ”call spreads” (en optionsstrategi där man köper och säljer köpoptioner på olika nivåer för att begränsa både möjlig vinst och möjlig förlust). Det gör att man kan dra nytta av en fortsatt uppgång i USD/JPY, samtidigt som den maximala risken blir tydlig om intervention sker.
Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto
