EUR/JPY handlades nära 184,40–184,50 under den asiatiska handeln på fredagen, efter ett fall på 1,88% dagen före. Rörelsen kom när den japanska yenen försvagades efter blandade inflationssiffror från Tokyo.

Tokyos totala konsumentprisindex (KPI, ett inflationsmått som visar hur snabbt konsumentpriserna stiger) ökade 1,5% i årstakt i april, upp från 1,4%. Kärn-KPI exklusive färsk mat (en rensad siffra för att få en mer stabil bild av inflationen) steg 1,5% i årstakt, under prognosen på 1,8% och ned från 1,7%, medan KPI exklusive färsk mat och energi (en ännu mer rensad siffra som tar bort de mest svängiga priserna) sjönk till 1,5% från 1,7%.

Tokyoinflation och yenreaktion

Yenen hade tidigare fått stöd efter en kraftig rörelse som i marknaden kopplades till möjliga åtgärder från japanska myndigheter. Finansdepartementet har inte bekräftat någon insats, och handlare bedömer sannolikheten för fler rundor.

Vice finansminister för internationella frågor, Atsushi Mimura, kommenterade inte valutastöd (när staten köper eller säljer valuta för att påverka växelkursen) eller terminskontrakt på råolja (avtal om framtida köp/försäljning till ett bestämt pris). Han sade att Japan har nära kontakt med USA i valutafrågor.

Euron fick också stöd efter att ECB lämnade räntan oförändrad vid aprilmötet, med inlåningsräntan (räntan banker får på pengar hos centralbanken) kvar på 2%. ECB sade att utsikterna i stort är oförändrade, medan riskerna för högre inflation och svagare tillväxt har ökat.

Tittar vi tillbaka på april 2025 brottades marknaden med blandade signaler från Japan. Svaga kärninflationssiffror tydde på att Bank of Japan hade små skäl att höja räntan, vilket höll yenen pressad. Denna svaghet avbröts kort av misstänkt valutastöd för att stärka valutan.

Optionsvolatilitet och interventionsrisk

Ingreppen vi såg i fjol skapade stor, kortsiktig volatilitet (kraftiga prisrörelser), men ändrade inte yenens långsiktiga nedåttrend. Mönstret liknar 2022 och 2024, där mycket stora belopp spenderades för tillfällig effekt. För handlare i derivat (finansiella kontrakt vars värde beror på en underliggande tillgång) betyder det att även om grundtrenden pekar mot en svagare yen är risken för plötsliga kast hög. Det fick den implicita volatiliteten (marknadens inprisade förväntan om kommande svängningar) i EUR/JPY-optioner (kontrakt som ger rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja till ett visst pris) att stiga över 12% under sådana perioder.

Ränteskillnaden mellan Europa och Japan har ökat sedan ECB:s försiktiga hållning i april 2025. Ihållande hög inflation i euroområdet, som nu ligger på 2,8%, har gjort att ECB hållit inlåningsräntan på 2,25%. Bank of Japan har samtidigt bara höjt till 0,1%, vilket skapat en stor räntedifferens (skillnaden i räntenivåer) som fortsätter att gynna euron.

Detta talar för att handlare kan överväga att köpa köpoptioner (call, ger rätt att köpa senare) i EUR/JPY för att dra nytta av en fortsatt uppgång, med en tydligt begränsad risk om en ny intervention sker. Att sälja säljoptioner långt under aktuell kurs (out-of-the-money put, option med lösenpris som ligger under marknadspriset) kan också vara ett sätt att få in en premie (ersättningen man får när man säljer en option), baserat på hög implicit volatilitet och antagandet att en förstärkning av yenen blir kortvarig. Strategin innebär dock stor risk om en intervention blir större än väntat.

Marknadens huvudmotsättning är Bank of Japans passiva penningpolitik (styrning via räntor och andra verktyg) mot Finansdepartementets aktiva valutastöd. Det är en huvudförklaring till den höga volatilitet vi ser.