Globala marknader blev mer försiktiga efter helgens samtal mellan Iran och USA inte gav några framsteg. Den enda punkten i USA:s kalender är försäljningen av redan ägda bostäder i mars (”Existing Home Sales”, ett mått på antalet bostadsaffärer på andrahandsmarknaden).
President Donald Trump sade att samtalen var ”mycket vänliga” och att Iran gick med på ”nästan varje punkt” som USA behövde, men Iran band sig inte vid att ge upp sina kärnenergiplaner. Trump sade att en två veckor lång vapenvila håller, samtidigt som USA:s militär från kl. 10.00 EST på måndag ska genomdriva en blockad av all sjötrafik in och ut ur iranska hamnar i Hormuzsundet.
Marknader reagerar på förnyad geopolitisk risk
The Wall Street Journal uppgav att Trump och rådgivare överväger nya militära angrepp i kombination med blockaden. Oljepriset öppnade med ett uppåtgap (att priset hoppar upp direkt vid öppningen), med WTI nära 96 dollar, upp cirka 6 procent för dagen. WTI är ett amerikanskt riktmärke för råolja.
Terminer på amerikanska aktieindex (kontrakt som visar förväntad öppning i börsindex) föll 0,6–0,7 procent, medan dollarindex, DXY (ett mått på dollarns värde mot en korg av stora valutor), steg över 0,3 procent till nära 99,00.
Guld föll till en sexdagarslägsta under 4 650 dollar, men återhämtade sig över 4 700. EUR/USD närmade sig 1,1700, ned cirka 0,3 procent, och GBP/USD låg strax över 1,3400, ned 0,35 procent.
USD/JPY handlades över 159,50 efter två dagars uppgång. Bank of Japans chef Kazuo Ueda sade att återhämtningen är måttlig och att inflationen rör sig mot målet.
Viktiga nivåer mellan tillgångsslag
För ett år sedan såg vi hur snabbt marknaderna reagerade på misslyckade USA–Iran-samtal. WTI-råoljan steg direkt 6 procent till 96 dollar per fat, en tydlig signal om hur känsliga energipriserna är för konflikt i Hormuzsundet. Liknande svängningar är möjliga nu, särskilt eftersom oljelagren nyligen minskat med 2,1 miljoner fat förra veckan, vilket stramar åt utbudet redan innan eventuella nya störningar.
När investerare går in i ”risk-off” (fas där man säljer riskfyllda tillgångar som aktier och söker tryggare alternativ) brukar aktieterminer pressas. Volatilitet, mätt med VIX (ett index som speglar förväntade börssvängningar i S&P 500), ligger nära 15, vilket kan innebära relativt låga kostnader för skydd. Köpoptioner (”call options”, kontrakt som ger rätt att köpa till ett visst pris) kan användas som försäkring. Vid ökad geopolitisk oro tenderar VIX att stiga snabbt.
Förra året stärktes också dollarns roll som ”säker hamn” (valuta som brukar gynnas när osäkerheten ökar), med DXY över 99,00. Med inflationen som fortsatt är hög har dollarn stöd av förväntningar om en stram penningpolitik (att centralbanken håller räntor högre för att dämpa inflationen).
Yenen försvagades samtidigt förbi 159,50 mot dollarn trots risk-off. En svår kris kan ändå leda till att investerare snabbt söker sig till yenen, vilket kan tvinga fram en snabb stängning av så kallade carry trades (strategi där man lånar i en lågräntevaluta och placerar i en högre ränta). Det kan ge kraftiga rörelser i USD/JPY.
Guldet föll först men studsade tillbaka över 4 700. Sådana snabba fall kan vara ”skakningar” som rensar ut kortsiktiga positioner innan en ny uppgång. Eftersom guld nu handlas över 2 550 dollar per uns kan liknande nedställ vid nyheter ses som lägen att öka exponeringen.
