Den amerikanska dollarn (USD) handlades något högre under de tidiga europeiska timmarna på fredagen. Dollarindex (DXY, ett mått på dollarns värde mot sex stora valutor) steg svagt till runt 99,25. Enligt uppgifter hade ett slutligt utkast till avtal mellan USA och Iran nåtts med Pakistans medling. Villkoren uppgavs omfatta en omedelbar vapenvila på alla fronter. De inkluderade också fri sjöfart i Persiska viken och i Hormuzsundet. Samtal om återstående frågor skulle ske inom en vecka. Iranska företrädare pekade ut urananrikning (att öka halten av den klyvbara isotopen U-235 i uran) och kontrollen över sundet som knäckfrågor.
Handlare räknade med att Federal Reserve (Fed, USA:s centralbank) skulle lämna räntan oförändrad. De förväntade sig också minst en räntehöjning i år. DXY låg kvar över det exponentiella glidande medelvärdet för 20 perioder (EMA, ett rörligt snitt som ger större vikt åt de senaste prisnivåerna) vid 98,79. Relative Strength Index (RSI, en indikator som mäter styrkan i upp- och nedgångar) hade svårt att hålla sig över 60,00. Stöd fanns nära 98,79, med risk mot 98,00 vid ett brott nedåt. På uppsidan låg mål vid 100,00 om DXY tog sig över 99,52. USD står för över 88% av den globala valutahandeln (FX, handel med valutor). Det motsvarar cirka 6,6 biljoner dollar per dag enligt data för 2022. Kvantitativa lättnader, QE (när centralbanken ökar mängden pengar och krediter genom att köpa värdepapper) kan försvaga USD. Kvantitativ åtstramning, QT (när centralbanken minskar sina innehav och ”tömmer” balansräkningen) brukar stärka USD.
Marknadsförändringar och geopolitisk utveckling sedan 2025
Om vi ser tillbaka på analysen från ungefär den här tiden 2025 var marknaden hoppfull om ett USA–Iran-avtal som aldrig blev verklighet. Dollarindex (DXY) låg runt 99,25, drivet av förväntningar om lägre geopolitisk spänning och en Federal Reserve som uppfattades som måttligt stram. I dag är läget annorlunda, med DXY på betydligt högre nivåer.
Det väntade avtalet med Iran körde fast, och de olösta spänningarna i Hormuzsundet har lagt på en varaktig riskpremie (ett extra prispåslag som marknaden tar ut för ökad osäkerhet) i energimarknaden. Vi har sett fortsatt stora svängningar i oljepriset, som under första kvartalet 2026 i snitt legat över 85 dollar per fat för WTI (ett amerikanskt riktmärke för råolja). Det har påverkat inflationsprognoser globalt. Denna osäkerhet har stärkt dollarns roll som ”säker hamn” (en tillgång investerare söker när riskerna ökar).
Federal Reserves politik och vad det betyder för handlare
Federal Reserves utveckling avvek också från de försiktiga förväntningarna 2025. En seg kärninflation (inflation rensad från mer volatila priser som energi och livsmedel) – där senaste Core PCE (Feds föredragna inflationsmått för underliggande prisökningar) fortfarande ligger på 2,8% i årstakt – gjorde att Fed höll fast vid en hökaktig linje (en stram hållning med fokus på att bekämpa inflation) under fjolåret. Det gick emot marknadens hopp om en snabb omsvängning och har hållit styrräntan, Fed funds rate (den korta ränta som styr mycket av ränteläget i USA), på en åtstramande nivå på 5,25–5,50%, vilket gett starkt stöd åt dollarn.
Mot den bakgrunden kan strategier som gynnas av en fortsatt stark dollar och stora prissvängningar vara aktuella. Att köpa köpoptioner (call options, rätten att köpa till ett förutbestämt pris) på DXY eller använda valutapar som USD/JPY kan ge exponering mot uppsidan, eftersom Bank of Japan har en betydligt mer mjuk linje (duvaktig, alltså mer inriktad på låga räntor). Handlare kan också titta på optionsstrategier som kan tjäna på ökad volatilitet (stora och snabba prisrörelser), eftersom en eskalering eller avspänning i Mellanöstern kan ge tvära marknadsrörelser.
