USA:s dollarindex (DXY) sjönk till omkring 99,05 i tidig asiatisk handel på måndagen när marknaden reagerade på tecken på att Washington och Teheran närmar sig ett fredsavtal, trots oenighet i viktiga frågor. President Donald Trump sade att parterna till stor del hade förhandlat klart ett utkast till överenskommelse som skulle öppna Hormuzsundet igen, enligt Reuters. Osäkerhet om tidpunkten höll ändå riskviljan i schack: Iran kontrollerar fortfarande sjöfarten genom sundet och USA upprätthåller en marin blockad mot fartyg med koppling till Iran.
Den geopolitiska förändringen påverkar också förväntningarna på räntor, när handlare räknar om inflationsrisker kopplade till att sjövägen fortfarande inte är fullt öppen och därför ser mindre behov av snabba räntehöjningar. Trots det pekar prissättningen på 45,1 procents sannolikhet för en Fed-höjning på 0,25 procentenheter (25 räntepunkter) före årets slut, enligt CME FedWatch (ett verktyg som utifrån terminspriser uppskattar sannolikheten för olika räntebesked). Fokus flyttas nu till torsdagens amerikanska PCE-prisindex (PCE = hushållens konsumtionsutgifter, ett av Feds viktigaste inflationsmått). I ett bredare valutaperspektiv står dollarn för över 88 procent av all global valutahandel, cirka 6,6 biljoner dollar per dag, baserat på data för 2022.
Geopolitisk osäkerhet mot inflationssiffror
Här syns en tydlig dragkamp mellan geopolitik och hårda ekonomiska data, vilket skapar osäkerhet kring dollarn. Förhoppningar om ett avtal som öppnar Hormuzsundet ökar riskviljan (aptit på riskfyllda tillgångar) och pressar dollarn. Samtidigt ger en fortsatt hög inflation stöd åt valutan.
Läget kan passa handlare som vill dra nytta av större kursrörelser. VIX-index (ett mått på förväntade svängningar i USA-börsen, ofta kallat ”skräckindex”) har legat lågt runt 14 den senaste månaden, vilket kan innebära att optionspriserna (premierna, alltså kostnaden för optioner) underskattar risken för större rörelser. Ett sätt att positionera sig för svängningar är att köpa volatilitet, till exempel via en straddle i EUR/USD eller USD/JPY (en optionsstrategi där man köper både köp- och säljoption med samma lösenpris för att tjäna på stora rörelser oavsett riktning).
Oljans roll och centralbankspolitiken
Det avgörande är om Hormuzsundet öppnas, eftersom cirka 20 procent av världens olja passerar där. Historiskt har minskade spänningar i regionen ofta pressat ned oljepriset, vilket dämpar inflationen och kan minska behovet av Fed-höjningar. Därför följs termins- och optionsmarknaden för råolja (derivat = finansiella kontrakt vars värde följer en underliggande tillgång) och kopplade valutapar som USD/CAD (dollarn mot kanadadollarn, ofta känsligt för oljepris) för tecken på omslag.
Samtidigt ligger kärninflationen (inflation rensad från mer svängiga priser som energi och mat) fortsatt över 3 procent i år, klart över Feds mål. Torsdagens PCE-rapport blir därför central. Om utfallet blir högre än väntat kan det stärka marknadens inprisade cirka 45-procentiga sannolikhet för en räntehöjning och snabbt vända upp dollarn igen.
Mot bakgrund av dessa motkrafter är det klokt att undvika stora positioner utan skydd. Strategier med begränsad risk, som optionsspreadar (kombinationer av optioner som minskar kostnaden och samtidigt begränsar både vinst och förlust), ger en mer kontrollerad väg de kommande veckorna. Detta gör det möjligt att ta ställning för ett visst scenario, exempelvis en starkare dollar efter PCE-siffran, samtidigt som förlusterna begränsas om ett fredsavtal faktiskt får tydligt genomslag.
