Deutsche Bank kopplar förändringar i centralbankernas reserver till en geopolitisk omställning, där fler går mot guld och bort från USA-dollarn. Banken beskriver en modell som kopplar guldets andel av reserverna till centralbankernas guldinnehav, guldpriset och nivån på världens valutareserver (FX-reserver, alltså centralbankers innehav av utländsk valuta som dollar och euro).
Artikeln jämför uppgången för en USA-ledd världsordning efter 1989 med dagens mer splittrade läge. Enligt texten minskade guldets roll i reserverna efter den geopolitiska förändringen på 1990-talet, snarare än när Bretton Woods-systemet (det gamla systemet med fasta växelkurser kopplade till dollar/guld) upphörde på 1970-talet.
Guldreserver och geopolitik
Uppgifterna säger att USA-dollarns andel av centralbankernas reserver har fallit från över 60% till 40%. Under samma period uppges guldets andel ha stigit till 30% efter att ha tredubblats från sin lägstanivå.
Modellen pekar ut tre drivkrafter: hur mycket guld centralbanker äger, guldpriset och storleken på de globala FX-reserverna (valutareserver). Den tillskriver rörelserna i alla tre främst till centralbanker i tillväxtländer (emerging markets), bland annat via guldköp och att de samlade valutareserverna kan börja minska.
Geopolitiken formar om den globala finansordningen och får centralbanker att föredra guld framför USA-dollarn. Enligt resonemanget beror skiftet inte på penningpolitik (styrning via räntor och likviditet) utan på en reaktion på en förändrad maktbalans i världen. Trenden beskrivs som strukturell: länder minskar aktivt sitt beroende av dollarn.
Trenden stöds av färska siffror från World Gold Council, som uppger att centralbanker ökade de globala reserverna med 290 ton under första kvartalet 2026. Det följer på nära rekordstora köp under 2025, då över 1 000 ton köptes. Den uthålliga efterfrågan från centralbanker i tillväxtländer anges ge ett stöd under guldpriset.
Handelskonsekvenser för guld
Samtidigt fortsätter dollarns dominans i valutareserver att minska. Enligt senaste IMF-data (Internationella valutafonden) från slutet av 2025 hade dollarns andel av allokerade reserver (reserver som rapporteras uppdelat per valuta) fallit till 58,2%, en nivå som inte setts på decennier. Fortsatta handelstvister och sanktioner har uppmuntrat länder att söka alternativ.
För handlare pekar detta mot fortsatt uppåttryck på guld, som redan stigit till över 2 450 dollar per uns i år. En strategi är att använda köpoptioner (call, en rätt att köpa till ett förutbestämt pris) eller en bull call-spread (köpa en call och sälja en annan call med högre lösenpris för att sänka kostnaden) på guld-ETF:er (börshandlade fonder som följer guldpriset) för att ta position för fortsatt uppgång med begränsad risk. De ihållande centralbanksköpen beskrivs som en medvind som sannolikt inte vänder snabbt.
De geopolitiska spänningarna talar för fortsatt hög volatilitet (stora och snabba prisrörelser), vilket gör optioner dyrare men också kan öka deras värde. Handlare kan också överväga strategier som gynnas av en svagare dollar, som säljoptioner (put, en rätt att sälja till ett förutbestämt pris) på U.S. Dollar Index, DXY (ett index som mäter dollarns värde mot en korg av stora valutor). Det ger en möjlighet att handla den andra sidan av avdollariseringen (att minska användningen av dollarn i reserver och handel).
Vi måste följa centralbankerna i tillväxtländer noga, eftersom de driver utvecklingen. Deras fortsatta köp pressar upp guldpriset. Det är också viktigt att bevaka om deras valutareserver börjar falla, eftersom det skulle signalera en större förändring i globala kapitalflöden (hur pengar flyttas mellan länder och tillgångar).
