Deutsche Bank beskriver tre möjliga reaktioner från Bank of England (BoE), Storbritanniens centralbank, och den brittiska regeringen vid olika utveckling för en energichock (en plötslig och kraftig ökning av energipriser som påverkar ekonomi och inflation). Scenarierna skiljer sig främst åt när räntesänkningar kommer och hur stort budgetstöd (statliga åtgärder via skatter/utgifter) hushållen får. Scenario 1 utgår från att chocken snabbt klingar av. Då väntas två räntesänkningar från BoE som tar styrräntan (centralbankens viktigaste ränta) till 3,25 %. Nästa sänkning läggs i april/juni, följt av en sänkning sent på sommaren i juli eller september, utan större finanspolitiska åtgärder (stöd från staten via budgeten).

Tre scenarier

Scenario 2 har också två sänkningar till 3,25 %, men med längre mellanrum. En sänkning läggs på sommaren och en kring årsskiftet, tillsammans med stöd via bränsleskatten (fuel duty, en statlig punktskatt på drivmedel), som enligt plan ska höjas från augusti. Scenario 3 utgår från att energikrisen består, vilket leder till senare räntesänkningar och större budgetstöd. Nästa räntesänkning flyttas till fjärde kvartalet 2026, samtidigt som marknadens förväntade slutnivå för styrräntan (terminal rate, den nivå där räntan antas stabiliseras i slutet av cykeln) höjs från 3,25 % till 3,5 %. Regeringen kan förlänga en frysning av bränsleskatten och överväga en tillfällig sänkning av bränsleskatten. Den senaste uppgången i energipriser gör att osäkerheten ökar kring den brittiska ekonomiska politiken. Brentterminer (futures, börshandlade kontrakt om framtida oljepris) steg över 92 dollar per fat förra veckan och ny statistik från ONS (Office for National Statistics, Storbritanniens statistikmyndighet) visar att inflationen oväntat steg till 3,1 %. Det gör att pressen ökar. Osäkerheten innebär att räntebanan kan ta olika vägar de kommande månaderna. Hur energiläget utvecklas påverkar direkt BoE:s beslut om räntesänkningar. Tre möjliga utfall skissas, från en snabb normalisering till en utdragen kris. Varje scenario kräver olika strategi för hur man tar risk i räntemarknaden.

Positionering i räntemarknaden

Om energichocken snabbt ebbar ut ligger grundscenariot med två räntesänkningar kvar. Med tanke på lättnaden i penningpolitiken 2025 (penningpolitisk lättnad, när centralbanken sänker räntor för att stimulera ekonomin) skulle en liknande bana tala för positionering för en sänkning under andra kvartalet, troligen i juni. Det innebär att marknadens nuvarande prissättning, som väntar en senare sänkning, är för försiktig. Om chocken varar längre kan räntesänkningarna komma senare, och finanspolitiskt stöd som lättnader i bränsleskatten blir mer sannolikt. I så fall väntas bara en sänkning i sommar och en till mot slutet av året. Det talar för att gå emot en mer optimistisk sänkningsbana genom att sälja korta räntekontrakt (front-end rates contracts, kontrakt kopplade till korta löptider och nära förestående räntebeslut). Om energikrisen förvärras förändras bilden och det blir mer intressant att positionera för större ränterörelser. BoE kan då skjuta upp en sänkning till fjärde kvartalet 2026, och den väntade slutnivån för styrräntan kan stiga från 3,25 % till 3,5 %. Den stora skillnaden mellan möjliga utfall gör att optionsstrategier på SONIA-terminer (SONIA futures: kontrakt kopplade till den brittiska dagslåneräntan SONIA, som speglar förväntningar på korta räntor) kan vara användbara, eftersom optioner (rätten men inte skyldigheten att köpa/sälja till ett visst pris) kan ge vinst vid stora ränterörelser åt båda håll.

Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto