Brentolja nådde sin högsta nivå på tre veckor när Hormuzsundet i praktiken förblir stängt och samtalen mellan USA och Iran har kört fast. Brent låg kvar över 100 dollar per fat, och marknaden räknar med en mer långvarig inflationschock driven av olja.
Enligt en rapport från Axios ska Iran ha erbjudit USA ett nytt förslag för att återöppna Hormuzsundet. Det kan ha dämpat prisuppgången i början av veckan.
Brentuppgången fortsätter efter utbudschock
Utan snabba framsteg steg Brent under dagen och stängde upp 2,75% till 108,23 dollar per fat. Det var den högsta stängningen sedan en två veckor lång vapenvila utlystes i början av april.
Under natten ökade Brent ytterligare 1,00% till 109,31 dollar per fat. Uppgången syntes också i terminskurvan (priser för oljeavtal med olika löptider), där 6-månaders Brentterminer (terminskontrakt som levereras om sex månader) steg 1,79% till 88,01 dollar per fat.
Brent har legat över 100 dollar per fat i nästan en vecka. Det har åter satt fokus på inflationsoron.
När Brentolja håller sig tydligt över 100 dollar per fat på grund av den fortsatta stängningen av Hormuzsundet ser vi en tydlig signal om att marknaden väntar sig stigande priser. De avstannade USA–Iran-samtalen stärker bilden av att det här inte är ett kortvarigt utbudsproblem. Aktuella data från fartygsspårning (uppgifter som visar hur många tankfartyg som passerar) visar en minskning på 90% av trafiken genom sundet jämfört med förra månaden, vilket bekräftar att det är ont om fysisk olja på marknaden.
Strategier för svängningar och prisskillnader
Terminskurvan är i kraftig backwardation (när priset på olja för snabb leverans är högre än priset längre fram i tiden), där kontrakt med kort löptid handlas med stor premie jämfört med kontrakt sex månader fram, som nu ligger runt 88 dollar per fat. En sådan struktur gynnar exponering mot närtid eller positioner som tjänar på lägre priser längre fram. Vi har inte sett en så uthållig backwardation sedan utbudspaniken i slutet av 2025 efter OPEC+ produktionsnedskärningar (samordnade minskningar i oljeproduktionen från OPEC och dess samarbetspartner).
Med den geopolitiska osäkerheten är den implicita volatiliteten (marknadens inprisade förväntan på framtida prisrörelser) i optionsmarknaden mycket hög. CBOE:s Crude Oil Volatility Index, OVX (ett index som mäter förväntad prisrörlighet i oljeoptioner), har passerat 50 den här veckan. Det gör det dyrt att köpa optioner rakt av, så handlare kan överväga bull call spreads (en optionsstrategi där man köper en köpoption och säljer en annan med högre lösenpris för att sänka kostnaden, men också begränsa vinsten) för att minska premiekostnaden och ändå få viss uppsida. Att sälja säljoptioner (en strategi där man tar betalt i dag men riskerar stora förluster om priset faller) är mycket riskfyllt tills det finns ett tydligt diplomatiskt genombrott.
De höga oljepriserna väcker åter bredare inflationsoro. Den femåriga breakeven-inflationen (marknadsbaserat mått på förväntad inflation, beräknat som skillnaden mellan räntan på vanliga statsobligationer och inflationsskyddade) har nu stigit till 2,8%, den högsta nivån i år. Det här talar för att räntorna kan behöva hållas högre längre, eftersom centralbanker kan tvingas skjuta upp planerade räntesänkningar.
Krisen slår hårdare mot Brent än mot andra referensoljor, vilket skapar möjligheter i prisskillnader mot andra benchmark. Premien för Brent jämfört med WTI har vidgats till över 10 dollar per fat, en nivå som inte setts på över ett år, eftersom WTI är mindre känslig för störningar i Mellanöstern. Handlare kan positionera sig för att den här prisskillnaden består eller ökar de kommande veckorna.
