Den indiska rupien försvagades igen och USD/INR rörde sig tillbaka mot 95,00. Det skedde efter fortsatta utflöden från utländska portföljinvesterare (utländska investerare som köper och säljer aktier och obligationer) och ett sämre globalt riskhumör (lägre vilja att ta risk, vilket ofta stärker dollarn).
Brentolja höll sig över 100 dollar per fat när USA–Iran-samtalen inte gav tydliga framsteg och förseningar kopplades till Hormuzsundet (en viktig sjöfartsled för oljetransporter). Högre oljepris ökade risken för höjda inhemska bränslepriser i butik (konsumentpriser vid pumpen).
Press på rupien och extern finansiering
De utländska portföljflödena förblev negativa, med aktieutflöden på -5 miljarder dollar under innevarande räkenskapsår och obligationsutflöden på -0,7 miljarder dollar. Det ökade risken för en högre USD/INR i dagens marknadsläge.
El Niño lyftes fram som en möjlig källa till inflationstryck (väderfenomen som kan påverka skördar och matpriser). Räntan på statspapper med lång löptid (benchmarkränta, ofta 10-årig statsobligation) väntades ligga kvar på höga nivåer när marknaden räknade in möjliga räntehöjningar och statsfinansiella risker kopplade till högre subventioner (statliga stöd som belastar budgeten).
I pressuppgifter hänvisades till diskussioner i centralbanken om att öka valutareserven (buffert i utländsk valuta) och locka in kapital. Nämnda åtgärder var en lösning för inflöden från icke bosatta (non-resident, utländska investerare) och att ta bort källskatt (skatt som dras vid utbetalning) på offshoreinnehav av obligationer (obligationer som hålls eller handlas utanför landet).
