DBS Group Research uppgav att risken för stagflation – en kombination av svag tillväxt och hög inflation – väntas prägla diskussionerna vid IMF:s och Världsbankens vårmöten i Washington, D.C., efter ett amerikanskt agerande kopplat till Hormuzsundet. Enligt banken väntas IMF:s World Economic Outlook (WEO) – en rapport med prognoser för världsekonomin – den 14 april sänka prognoserna för global tillväxt.
Rapporten beskrev hur president Donald Trump beordrat USA:s flotta att blockera Hormuzsundet genom att stoppa fartyg på internationellt vatten som betalat Iran en avgift för säker passage. Den hänvisade också till Trumps tal den 17 mars där Nato och asiatiska säkerhetspartners kallades ”fripassagerare” som inte ”delar bördan”.
Stagflationsrisker och globalt policyfokus
Enligt DBS följde åtgärden efter en dom i USA:s högsta domstol som tog bort Trumps möjlighet att använda International Emergency Economic Powers Act (IEEPA) – en lag som ger presidenten särskilda befogenheter vid nationella kriser – för breda importtullar. Rapporten uppgav att administrationen i stället använder åtgärder för energisäkerhet, riktade mot länder i Europa och Asien som USA har stora handelsunderskott mot.
DBS uppgav att Asien kan vara den mest utsatta regionen eftersom många industrikomponenter och insatsvaror är beroende av flöden via Hormuzsundet. IMF-chefen Kristalina Georgieva sade att det kan ta tid innan priserna återgår till nivåerna före Operation Epic Fury, som inleddes den 27 februari.
CBOE Volatility Index (VIX) – ett mått som ofta kallas ”skräckindex” och speglar förväntade svängningar på aktiemarknaden – steg över 40 i april 2025, vilket signalerade stor osäkerhet när IMF sänkte sin prognos för global tillväxt. Asiatiska ekonomier drabbades hårt, där Japan och Sydkorea gick in i teknisk recession, vilket betyder två kvartal i rad med negativ tillväxt, under andra halvåret i fjol. USA:s inflation, mätt med KPI (konsumentprisindex), toppade därefter på 5,9 procent under tredje kvartalet 2025.
Positionering för volatilitet och marknader utan tydlig riktning
Centralbanker hamnade i ett svårt läge och höjde räntorna under andra halvåret 2025 för att motverka inflationsimpulser som kom från utbudssidan, det vill säga prisökningar som drivs av brist och störningar snarare än hög efterfrågan. Åtgärden dämpade prispressen men pressade samtidigt den ekonomiska aktiviteten, särskilt i industrin.
I dag, med inflationen fortfarande över Fed:s mål och svag tillväxt, är vägen för penningpolitiken osäker. Det gör optioner – avtal som ger rätt men inte skyldighet att köpa eller sälja till ett visst pris – på terminskontrakt för korta räntor särskilt intressanta. De kan användas för att ta position i frågan om fler höjningar för att få ned inflationen eller sänkningar för att minska risken för recession.
Energimarknaden är fortsatt skakig. Brentolja – ett globalt riktmärke för oljepriset – som kort var uppe vid 140 dollar per fat i fjol har stabiliserats, men rör sig fortfarande kraftigt kring 92 dollar vid nya geopolitiska rubriker. Strategier med längre optioner, till exempel kombinationer av köp- och säljoptioner med olika lösenpriser, kan användas för att hantera dessa återkommande prissvängningar.
Stagflationsbilden talar också för att stora aktieindex kan fortsätta röra sig inom ett intervall, utan tydlig trend. Därför nämns strategier som iron condors på SPX – en optionskonstruktion som syftar till att tjäna på små kursrörelser genom att sälja både upp- och nedsidesrisk inom ett begränsat spann – i ett läge med fortsatt hög ”implicit volatilitet”, alltså den förväntade framtida svängningen som prissätts in i optioner.
