DBS seniorekonom Ma Tieying har reviderat sin prognos för Taiwans styrränta efter att ha höjt 2026-prognoserna för BNP (landets samlade ekonomiska produktion) till 9,4 procent och KPI (konsumentprisindex, ett mått på inflation) till 1,9 procent. Hon räknar nu med en höjning med 12,5 punkter (en räntepunkt motsvarar 0,01 procentenheter) i tredje kvartalet, vilket skulle lyfta diskontot (centralbankens officiella ränta) från 2,00 till 2,125 procent.
Ny statistik tyder på att centralbanken kan låta räntan ligga still vid junimötet. Tidiga indikatorer pekar på att KPI-inflationen (total inflation) stiger över 2 procent från och med maj och når omkring 2,5 procent vid mitten av året.
Överföringen (genomslag) till kärninflationen (inflation rensad för mer svängiga priser, ofta energi och livsmedel) väntas fortsätta. Kärn-KPI kan närma sig 2,5 procent under årets andra halvår. Även underliggande prispress i ekonomin väntas öka under andra halvåret.
Centralbanken följer riskerna för så kallade andrahandseffekter, där högre energikostnader leder till bredare prisökningar via till exempel löner och tjänster. Artikeln uppger att den togs fram med hjälp av ett AI-verktyg och granskades av en redaktör.
Den höga BNP-prognosen på 9,4 procent framstår som mer realistisk efter att exportorderingången i april steg 22 procent jämfört med samma månad i fjol. Uppgången kopplas främst till stark global efterfrågan på avancerade AI-kretsar från ledande kontraktstillverkare (foundries, fabriker som producerar chip åt andra bolag). Ekonomin går därmed starkare än många räknade med för bara några månader sedan.
Inflationen är också mer påtaglig. Senaste siffrorna visar att KPI i april redan låg på 2,1 procent. Om oljepriset ligger kvar över 95 dollar per fat väntas det bidra till att totalinflationen närmar sig 2,5 procent vid mitten av året. Det stärker bilden av att prispressen breddas.
Detta skiljer sig från 2025, då centralbanken kunde hålla räntan oförändrad när inflationen låg under 1,7 procent. Nu handlar oron om andrahandseffekter, där högre energi- och importkostnader slår igenom i löner och tjänstepriser. Centralbanken bedöms därför vilja agera i förebyggande syfte.
Mot den bakgrunden kan det bli aktuellt att positionera sig för högre korta räntor under andra halvåret. Ett exempel är ränteswappar i taiwandollar (derivat där man byter räntebetalningar, till exempel fast mot rörlig ränta) för att betala fast ränta inför en väntad höjning. Marknaden kan ännu inte fullt ut ha prisat in en stramare räntebana.
En mer hökaktig penningpolitik (stramare linje med fokus på att höja räntor) kan också ge stöd åt taiwandollarn. Om ränteskillnaden mot USA krymper kan den lokala valutan stärkas. Det talar för att se över valutaderivat (finansiella kontrakt kopplade till valutakurser) inför de kommande månaderna.
