ASEAN-6 och Indien förbereder sig på högre energipriser och nytt inflationstryck kopplat till spänningar i Mellanöstern. Centralbankerna ställs inför en avvägning mellan att bromsa energidriven inflation (när dyrare energi höjer priser i ekonomin) och att stödja inhemsk tillväxt.
Den väntade politiska reaktionen beror på hur mycket högre kostnader för olja och gas slår igenom i lokala priser (hur snabbt och hur mycket företagens kostnadsökningar blir högre konsumentpriser). Den beror också på om regeringar minskar subventioner (statliga stöd som håller priser artificiellt låga) eller höjer bränslepriser, vilket kan påverka inflationen både direkt och indirekt.
Singapore: politiken redan stramare
Singapore bedöms redan ha stramat åt politiken via SGD NEER-bandet (styrning av en växelkurskorg där Singapore-dollarn hålls inom ett intervall mot flera handelspartners valutor). Finanspolitiken (statens budgetåtgärder som skatter och utgifter) väntas agera först i flera marknader innan ytterligare penningpolitisk åtstramning (högre räntor eller stramare villkor från centralbanken).
Om energipriserna förblir höga väntas Filippinerna och Vietnam leda räntehöjningarna. Indonesien och Malaysia hamnar i en mellangrupp, medan Thailand och Indien väntas strama åt långsammare.
När terminspriset på Brentolja (kontrakt om leverans i framtiden) ligger kvar runt 95 dollar per fat denna månad ser vi det välkända dilemmat med energidrivet inflationstryck för regionens centralbanker. Läget tvingar fram ett svårt val mellan att hantera stigande priser och att stödja ekonomisk tillväxt. Hur varje land svarar kan skapa olika möjligheter i handel med regionala valutor och räntor.
För de mest offensiva åtgärderna tittar vi på Filippinerna och Vietnam. Efter att inflationen i Filippinerna för mars 2026 kom in högt på 4,8 %, och med Vietnams BNP-tillväxt (bruttonationalprodukt, ett mått på ekonomins storlek) i första kvartalet på 6,5 %, ökar pressen på deras centralbanker att agera tidigt. Handlare kan positionera sig för möjliga räntehöjningar, vilket kan stärka filippinska peson och vietnamesiska dongen via valutaterminer (avtal om att köpa eller sälja valuta framåt i tiden till ett bestämt pris) eller optioner (rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja till ett bestämt pris).
Thailand och Indien stramar åt långsammare
Indonesien och Malaysia intar en mer balanserad linje, mellan att dämpa inflationen och skydda ekonomin. Deras valutor, rupiah och ringgit, kan bli volatila (svängiga) när marknaden väger centralbankernas nästa steg, liknande pressen under Feds räntehöjningscykel 2022 (Federal Reserve, USA:s centralbank). Den osäkerheten kan i stället handlas via optionsstrategier som tjänar på prisrörelser snarare än en bestämd riktning.
