Aktiemarknaderna avslutade förra veckan på plus, med teknik- och tillväxtaktier i topp, trots Iranrelaterade spänningar och högre oljepris som tyngde riskviljan. Samtidigt steg både aktier och obligationsräntor.
Det uppgavs att den negativa samvariationen mellan aktier och obligationer är på väg tillbaka, efter en period då de ofta rörde sig i samma riktning. Veckan slutade med stigande aktiekurser och stigande räntor.
Starka vinster driver börsuppgången
Rapportsäsongen beskrevs som mycket stark och som en viktig förklaring till uppgången. Geopolitiska risker kopplade till Iran och Mellanöstern lyftes som en faktor som kan pressa marknaden.
Aktiemarknaderna uppgavs vara upp cirka 6–7 procent hittills i år, och avkastningen sades främst bero på högre vinster snarare än förändrade värderingar (hur dyr eller billig aktien är i förhållande till vinsten). Artikeln noterade att den togs fram med ett AI-verktyg och granskades av en redaktör.
Med starka vinster för första kvartalet som grund kan man överväga mer offensiva aktiestrategier. Nya uppgifter visar att över 80 procent av bolagen i S&P 500 (ett brett USA-index) har slagit prognoserna för vinst per aktie (EPS, alltså vinsten per aktie) för Q1 2026, vilket stärker bilden av att uppgången har stöd. Det kan tala för köp av köpoptioner (call optioner, ett kontrakt som ger rätten att köpa till ett bestämt pris) på index med stor andel teknikaktier de kommande veckorna.
De fortsatta spänningarna i Mellanöstern innebär att man bör vara beredd på oväntade händelser. WTI-olja (ett amerikanskt riktmärke för råolja) har stigit över 95 dollar per fat, den högsta nivån sedan uppgången i slutet av 2025. Köp av köpoptioner långt “utanför pengarna” (out-of-the-money, där lösenpriset ligger en bra bit från dagens pris och därför är billigare men kräver större prisrörelse) på energi-ETF:er (börshandlade fonder) kan fungera som skydd om läget snabbt förvärras.
Balansera aktie- och ränteexponering
Den mer klassiska negativa samvariationen mellan aktier och obligationer uppges vara tillbaka, vilket ofta tolkas som ett tecken på ökad riskaptit. När den amerikanska tioårsräntan ligger nära 4,8 procent kan det få handlare att kombinera en lång position i aktier (tjäna på uppgång) med en kort position i obligationer (tjäna på fallande obligationspriser, vilket ofta hänger ihop med stigande räntor). Det kan göras genom att köpa säljoptioner (put optioner, rätten att sälja till ett bestämt pris) på en obligationsfond med lång löptid (känslig för ränteförändringar) som TLT.
Det starka vinstmomentumet beskrivs som ett stöd för marknaden och kan dämpa svängningarna. När VIX (”skräckindex” som mäter förväntad volatilitet i USA-börsen) har fallit tillbaka under 15 kan försäljning av kontantsäkrade säljoptioner (cash-secured puts, där man har pengar avsatta för att kunna köpa aktien om man blir tilldelad) eller så kallade put credit spreads (en optionsstrategi där man säljer en säljoption och köper en annan med lägre lösenpris för att begränsa risken) i stabila bolag som redan rapporterat starkt vara ett alternativ. Strategin ger optionspremie (ersättningen man får) och bygger på att vinstläget minskar risken för ett snabbt fall.
