Commerzbank uppger att Schweiz centralbank (SNB) har begränsade och långvariga sätt att försvaga schweizerfrancen mot stora valutor som USA-dollarn. Banken tillägger att muntliga signaler (uttalanden för att styra marknadens förväntningar) och snabbare reaktioner inte ändrar valutans långsiktiga riktning.
I analysen står att stora valutainterventioner (centralbanken köper eller säljer valuta i marknaden) skulle krävas för att ändra francens långsiktiga bana, i en omfattning liknande den före 2024. Man ställer interventioner på några miljarder CHF mot en uppskattning om att omkring 50 miljarder CHF kan behövas.
Commerzbank skriver att SNB undviker så stora belopp eftersom större valutareserver ökar risken i utländsk valuta (risken att värdet faller när växelkurser rör sig). Banken bedömer också att SNB i dagens läge kan vara ovillig att öka sin exponering (sin känslighet) mot USD i balansräkningen (centralbankens tillgångar och skulder).
Man tillägger att handelsavtalet med USA är skört och att stora interventioner kan utlösa en negativ reaktion från USA:s president. En skarpare handelskonflikt kan dessutom slå mot realekonomin (den faktiska ekonomin med produktion, handel och jobb), vilket kan göra SNB mer försiktig.
SNB har enligt Commerzbank mycket få verktyg kvar för att försvaga francen på ett meningsfullt sätt. Det skapar en underliggande dragning mot en starkare franc, vilket innebär att kortsiktiga uppgångar i USD/CHF (dollarn stärks mot francen) sannolikt blir tillfälliga. Banken ser detta som ett strukturellt problem (långsiktigt, kopplat till ekonomins upplägg), inte ett cykliskt (konjunkturdrivet), för valutaparet.
Commerzbank noterar att schweizisk inflation under första kvartalet 2026 har legat stabilt runt 1,5%, klart under den mer uthålliga nivån kring 3% i USA. Denna grundläggande skillnad i ekonomi fortsätter att locka kapital till francen som värdebevarare (en valuta investerare söker för trygghet). SNB:s valutareserver, även om de är lägre än vid toppen, ligger fortfarande högt på cirka 850 miljarder CHF, vilket gör banken ovillig att blåsa upp balansräkningen ytterligare (öka tillgångarna och därmed riskerna).
För att verkligen ändra francens långsiktiga bana skulle SNB behöva agera i samma storleksordning som före 2024, sannolikt tiotals miljarder. De mindre insatser som synts det senaste året räcker inte för att väga upp de grundläggande krafterna. Därför bör de ses som kortsiktigt brus snarare än en ny riktning för francen.
Dessutom finns tydliga politiska begränsningar, särskilt kopplade till den känsliga handelsrelationen med USA. Commerzbank bedömer att stora insatser för att försvaga francen med stor sannolikhet skulle stämplas som valutamanipulation (att medvetet pressa ned valutan för handelsfördelar), vilket kan äventyra handelsavtalet. Den risken för realekonomin är ett starkt skäl för SNB att avstå.
