Commerzbank räknar med att Polens centralbank, Narodowy Bank Polski (NBP), lämnar räntan oförändrad efter en energiprischock kopplad till konflikten i Iran, som avbröt räntesänkningscykeln som pågick fram till förra månaden. Banken uppger att även en bredare analytikerkonsensus pekar på stabila räntor på medellång sikt.
I rapporten skriver Commerzbank att oljepriset knappast snabbt faller tillbaka till tidigare nivåer, vilket minskar utrymmet för räntesänkningar. Vidare väntas inga sänkningar om inte oljan faller under 70 dollar per fat, något banken inte bedömer i nuläget.
Policyutsikter vid energichock
Enligt Commerzbank väntas regeringens tillfälliga krisåtgärder i ekonomin, som pristak på bränsle, ligga kvar tills vidare. Sådana åtgärder kan förvränga prissignalerna (de prisrörelser som normalt visar vart inflation och efterfrågan är på väg) som annars hjälper centralbanken att fatta räntebeslut.
Commerzbank bedömer att penningpolitiken (centralbankens styrning via räntor och andra verktyg för att påverka inflation och konjunktur) nu styrs av en geopolitisk chock, delvis dämpad av finanspolitiska stödåtgärder (statens budgetåtgärder, som subventioner och pristak), snarare än av en normal konjunkturcykel. Därför väntas NBP hålla räntan stilla under nuvarande förutsättningar.
Energiprisuppgången efter den senaste konflikten i Iran har enligt banken i grunden förändrat förutsättningarna för Polens penningpolitik. NBP:s räntesänkningscykel, som pågick fram till förra månaden, har tvärstannat. Det stöds av den senaste statistiken från GUS (Polens statistikmyndighet) för mars 2026, där KPI-inflationen (den totala inflationen mätt med konsumentprisindex) ökade igen till 5,1 procent, drivet av kraftigt högre bränslekostnader.
Som följd ser Commerzbank en tydlig omprissättning i polska räntederivat (finansiella kontrakt vars värde följer räntor). Så kallade Forward Rate Agreements, FRA (terminkontrakt som låser en framtida ränta), som tidigare prisade in minst 50 punkters räntesänkningar (0,50 procentenheter) i början av 2026, har nu vänt och visar inga sänkningar för resten av året. Marknaden räknar nu med att NBP håller styrräntan (den ränta som styr andra korta marknadsräntor) kvar på 5,25 procent under överskådlig tid.
Marknadsläge och nivåer att bevaka
Penningpolitiken kopplas nu direkt till priset på Brent (internationellt riktmärke för råolja), som handlas kring 98 dollar per fat. Det reaktiva läget påminner om 2022, då centralbanker globalt tvingades svara på externa energichocker. I ett sådant läge bör handlare inte räkna med någon mjukare linje (en mer räntesänkningsvänlig hållning) från centralbanken.
Det talar för att positionera sig för att polska räntor förblir höga. Exempel på strategier är att ta position i ränteswappar (avtal där två parter byter räntebetalningar) för att gynnas av oförändrade/högre räntor, eller att sälja optioner på swappar med låg sannolikhet att hamna “i pengarna” (out-of-the-money payer swaptions, dvs optioner som ger rätt att betala fast ränta och som tjänar på stigande räntor) för att spela emot räntehöjningar. Zlotyn är volatil, men en stram NBP (en centralbank som prioriterar att hålla inflationen nere) ger stöd åt EUR/PLN (växelkursen mellan euro och polsk zloty) och håller den nära 4,35.
Den viktigaste signalen för ett skifte är ett tydligt fall i oljepriset. Räntesänkningar blir inte aktuella igen om inte Brent faller klart under 70 dollar per fat. Fram tills en sådan avspänning sker väntas politiken ligga stilla.