Commerzbanks chef för valuta- och råvaruanalys sade att USA-dollarn (USD) förblir den viktigaste valutan för global handel och valutareserver (centralbankers tillgångar i utländsk valuta), trots Irans planer på att ta tullavgifter i renminbi (Kinas valuta) och ökade geopolitiska spänningar. USD används i stor utsträckning, inte bara i handeln med USA utan även i handeln mellan andra länder.
Hon sade att USD:s andel i internationella betalsystem är högre än USA:s andel av världshandeln. Detta visar dollarns roll som en gemensam mellanvaluta (valuta som används som “mellanled” när två andra valutor växlas) i gränsöverskridande betalningar.
Dominerande dollar i handel och betalningar
Hon noterade en långsam nedgång i dollarns andel av världens valutareserver, från omkring 70% år 2000 till strax under 60% nyligen. Hon hänvisade också till ökad användning av mindre traditionella valutor.
Hon sade att dessa förändringar främst hänger ihop med sanktioner (politiska straffåtgärder som begränsar handel och betalningar) och andra politiska beslut, snarare än ekonomiska skäl. Utan sanktioner, menade hon, skulle det finnas svaga skäl att lämna USD, eftersom många fortfarande handlar i valutan.
Vi ser den amerikanska dollarns strukturella dominans som den viktigaste faktorn de kommande veckorna, vilket betyder att det inte är läge att positionera sig för ett kraftigt fall. Nya SWIFT-data (SWIFT är ett globalt system för betalningsmeddelanden mellan banker) för mars 2026 visar att dollarn användes i över 47% av alla globala betalningar, en andel som fortsatt ligger långt över USA:s del av världshandeln. Denna starka nätverkseffekt (fördelen av att “alla” använder samma system/valuta) ger ett tydligt stöd för valutan.
Den gradvisa försvagningen av dollarns reservstatus är en känd långsiktig trend och bör inte styra kortsiktiga handelsbeslut. De senaste IMF-siffrorna (IMF = Internationella valutafonden) för första kvartalet 2026 anger dollarns andel av de globala reserverna till 57,9%, bara något lägre än 58,8% i början av 2025. Den långsamma nedgången drivs främst av politiskt motiverade åtgärder från en liten grupp länder, inte av ett brett ekonomiskt avståndstagande från dollarn.
Konsekvenser för handlare och volatilitet
För handlare i derivat (finansiella kontrakt vars värde följer en underliggande tillgång, som valuta) talar läget för att fokusera på volatilitet (hur mycket priset svänger) snarare än att ta en långsiktig riktad position mot dollarn. Geopolitiska rubriker, som den senaste diskussionen om nya handelsavtal i lokal valuta, kan ge tillfälliga nedgångar som historiskt ofta blivit köplägen. Strategier med optioner (rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja till ett visst pris) som tjänar på kortsiktiga svängningar i stora valutapar som EUR/USD kan fungera bättre än rena blankningar av dollarn (positioner som tjänar på fallande dollar).
Vi ser också ökad likviditet (hur lätt det är att köpa och sälja utan att priset påverkas mycket) i derivat kopplade till valutor som gynnas av den politiska förskjutningen, särskilt den offshore-handlade kinesiska renminbin, CNH (renminbi handlad utanför Kina). Exempelvis har volymerna i CNH-terminer och optioner stigit stadigt sedan utvidgningen av sanktioner 2025. Det speglar en taktisk anpassning hos vissa aktörer, inte ett grundläggande hot mot dollarns effektiva, djupa och fortsatt svårmatchade system.
