Brentoljan tog tillbaka ungefär hälften av måndagens kraftiga nedgång när optimismen kring ett möjligt avtal mellan USA och Iran svalnade, innan priset åter föll i den tidiga handeln. När veckan hittills bjudit på få tydliga besked har marknaden i stället börjat justera förväntningarna om tidsplanen, vilket håller priset flera dollar under fredagens stängning. I fokus har också funnits Irans krav, via nyhetsbyrån Tasnim, på att få hälften av sina frysta tillgångar på 24 miljarder dollar frigjorda i samband med en uppgörelse. Frågan ska ha diskuterats under chefsförhandlaren Ghalibafs besök i Qatar, som avslutades i går.
På USA-sidan sa utrikesminister Marco Rubio att det skulle ta ”några dagar” att enas om formuleringarna i ett utkast, och upprepade kravet att Hormuzsundet ska hållas öppet ”utan hinder och utan avgifter”. The Wall Street Journal rapporterade att den amerikanska flottan hjälpte fartyg genom sundet, men USA:s centralkommando förnekade senare att eskorter återupptagits. De senaste 24 timmarna har Brent stigit 3,58 procent, men har därmed bara tagit tillbaka en del av måndagens fall på 7,15 procent. I morse var Brent ned 1,57 procent till 98,02 dollar per fat, cirka 5,50 dollar under fredagens stängning på 103,54.
Marknadens känslighet och handelsmiljö
Oljepriset styrs just nu i hög grad av rubriker om huruvida ett avtal mellan USA och Iran faktiskt blir av. Brent handlas kring 96,50 dollar per fat, tydligt under de senaste topparna över 103 dollar. Det visar hur känslig marknaden är för möjliga förändringar i utbudet (hur mycket olja som finns att köpa). I en sådan miljö blir långsiktiga satsningar på en tydlig prisriktning mer riskfyllda, och kortare strategier blir mer relevanta.
Osäkerheten har fått den så kallade implicita volatiliteten (marknadens inprisade förväntan om hur mycket priset kan röra sig framöver) i Brentoptioner (kontrakt som ger rätt, men inte skyldighet, att köpa eller sälja till ett visst pris) att stiga kraftigt. Indexet OVX, som mäter förväntad prisrörlighet i oljeoptioner, har klättrat över 35 – en nivå som inte setts på flera månader. Ett avtal kan innebära att uppskattningsvis 1,3 miljoner fat per dag av iransk olja snabbt når världsmarknaden. Det är den möjliga utbudsökningen som främst förklarar de snabba prisfallen som sågs i förra veckan.
Historiska jämförelser och strategiska råd
En möjlig jämförelse finns i tiden före kärnenergiavtalet JCPOA 2015 mellan Iran och flera stormakter. Under de sex månaderna innan avtalet blev klart föll oljepriset med omkring 20 procent, när marknaden i förväg räknade med att iranskt utbud skulle återvända. En liknande utveckling kan upprepas nu, vilket innebär att bekräftade framsteg i samtalen kan tolkas som en negativ signal för oljepriset.
I det här läget kan handlare använda optioner för att hantera en ”allt eller inget”-risk (att avtalet antingen skrivs under eller faller). Att köpa en straddle eller strangle (optionsupplägg som tjänar på stora prisrörelser oavsett riktning, genom att kombinera köp av köp- och säljoptioner) ger exponering mot hög volatilitet utan att behöva gissa utfall. För den som är övertygad om att ett avtal är nära kan en strategi vara att sälja en call spread utanför pengarna (en kombination av köpoptioner där man får betalt i dag men tjänar på att priset inte stiger; ”utanför pengarna” betyder att lösenpriset ligger en bit från dagens pris). Det kan dra nytta av ett prisfall samtidigt som risken begränsas.
Handlare bör också följa formuleringar från förhandlarna om Hormuzsundet, eftersom det är ett centralt amerikanskt krav. Uppgifter om marina förflyttningar eller eskorter genom sundet kan bli en tydlig pristrigger. Sådana geopolitiska signaler väger just nu tyngre än traditionell lagerstatistik för den kortsiktiga prisriktningen.
