USA-börserna steg på måndagen, med Dow Jones upp cirka 415 punkter efter förra veckans nedgång. S&P 500 ökade 0,5 procent och Nasdaq steg 0,3 procent. Dow rörde sig från nära 45 100 till över 45 600 och därefter strax över 45 500. Alla tre index kom in i handeln efter fem raka veckor med nedgångar. Förra veckan föll Dow och Nasdaq så mycket att de hamnade i en korrigering, vilket i praktiken betyder en nedgång på minst 10 procent från en tidigare topp. Uppgången kom efter att president Donald Trump kommenterat samtal om att avsluta kriget med Iran.

Marknaden reagerar på Iran-samtal

Trump uppgav att samtal pågår och varnade för att USA kan slå mot iranska kraftverk, oljekällor och ön Kharg Island om ingen överenskommelse nås och Hormuzsundet inte öppnas igen. Enligt uppgifter på söndagen ska Teheran ha accepterat större delen av en amerikansk plan med 15 punkter och tillåta 20 tankfartyg med pakistansk flagg att passera under tio dagar. Oljepriserna steg: Brent handlades över 112 dollar per fat och WTI över 102 dollar, upp cirka 2 procent. Brent och WTI är två vanliga referenspriser (”benchmark”) för råolja. Läget i Hormuzsundet var fortsatt begränsat. USA:s budgetunderskott (skillnaden mellan statens utgifter och inkomster) noterades till 6 procent. Federal Reserves ordförande Jerome Powell sade att nuvarande ränteläge är lämpligt, efter att räntekommittén FOMC (bankenheten som sätter styrräntan) lämnade räntan oförändrad i intervallet 3,50–3,75 procent den 18 mars. Medianprognosen pekar fortfarande på en sänkning med 0,25 procentenheter (25 räntepunkter) under 2026. Prognosen för PCE-inflationen (Feds föredragna inflationsmått som bygger på hushållens konsumtion) höjdes samtidigt till 2,7 procent från 2,4 procent. På makroagendan väntas bland annat konsumentförtroende och JOLTS på 6,87 miljoner jämfört med 6,946 miljoner. JOLTS är statistik över lediga jobb. ADP väntas visa 40 000 nya jobb jämfört med 63 000; ADP är en privat mätning av sysselsättningen som ofta ses som en temperaturmätare inför den officiella rapporten. Detaljhandelsförsäljningen väntas öka 0,4 procent efter -0,2 procent. ISM ”prices paid” väntas till 73,5 jämfört med 70,5; det är en del av inköpschefsindex som speglar företagens upplevda kostnadstryck. Antalet nya arbetslöshetsansökningar väntas till 212 000. För fredagens NFP väntas 55 000 efter -92 000; NFP är den viktigaste amerikanska jobbrapporten (antal jobb utanför jordbruket). Löneökningarna väntas 0,3 procent och arbetslösheten 4,4 procent. Marknadens återhämtning bygger på osäkra förhoppningar om en uppgörelse med Iran och bör betraktas med försiktighet. Ett bakslag kan snabbt vända uppgången, vilket gör läget gynnsamt för att köpa volatilitet, alltså skydd eller positioner som tjänar på stora kursrörelser. Strategier som nämns är långa ”straddles” i SPX, vilket betyder att man köper både en köpoption och en säljoption för att tjäna på en stor rörelse oavsett riktning.

Energivolatilitet och skydd

När Brent ligger över 112 dollar är energimarknaden den största riskkällan. Omkring 20 procent av världens oljeförsörjning passerar genom Hormuzsundet, vilket innebär att nyheter därifrån kan ge ovanligt stora prisrörelser i olja. Man använder optioner på energi-ETF:er som skydd (försäkring mot prisrisk) eller för att kunna tjäna på en eventuell prisspurt om samtalen går i stå. En ETF är en börshandlad fond. Federal Reserve signalerar att man kan acceptera inflation som drivs av högre oljepriser för att inte pressa en redan avmattande ekonomi. Detta skapar osäkerhet kring den framtida räntebanan, alltså förväntningarna på hur styrräntan utvecklas framöver. Veckans data om antal lediga jobb kan stärka dem som tror på räntesänkningar och flytta marknadens förväntningar för andra halvåret. Fokus ligger på fredagens NFP-rapport, som publiceras när marknaderna är stängda på långfredagen. Efter förra månadens oväntade minussiffra på -92 000 kan ytterligare en svag siffra, som prognosen på 55 000, tvinga marknaden att snabbt justera sin syn på räntesänkningar under långhelgen. Historiskt har två svaga jobbrapporter i rad ofta kommit före större börsnedgångar, ett mönster som sågs under 2025. Den väntade nedgången i tisdagens JOLTS till 6,87 miljoner lediga jobb stödjer bilden av en snabbt avsvalnande arbetsmarknad, efter fallet från över 8,5 miljoner för ett år sedan. En arbetslöshet på 4,4 procent kan framstå som hanterbar, men en stadig uppgång från nivåer under 4 procent är ofta ett sent konjunkturtecken, vilket brukar betyda att ekonomin närmar sig slutet av en högkonjunktur. Detta kan i förlängningen påverka hur Fed agerar senare i år.

Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto