Protokollet från Bank of Japans (BoJ) möte i mars visar att flera ledamöter ansåg det lämpligt att behålla styrräntan på 0,75%. Några ledamöter sade också att en oförändrad ränta var rimlig med tanke på osäkerheten i Mellanöstern.
Ledamöterna diskuterade inflationsrisker från högre oljepriser och risken för att inflationen tar fart igen. Flera sade att tillfälliga störningar i utbudet (till exempel kortvariga problem i leveranskedjor) inte ska styra penningpolitiken, men att mer varaktiga störningar som sprider sig vidare i ekonomin (så kallade andrahandseffekter, när högre kostnader leder till högre priser och lönekrav) kräver åtgärder med fokus på underliggande inflation (inflation rensad från volatila priser som energi och färsk mat).
Ränteutsikter
Några ledamöter sade att BoJ bör fortsätta höja räntan i takt med att ekonomi och priser stärks, och en sade att den mycket negativa realräntan (ränta minus inflation) snart bör justeras. Andra varnade för att fördröjningar kan tvinga fram snabba och stora åtstramningar, och att höjningarna kan behöva gå snabbare om konflikten i Mellanöstern förlängs.
En ledamot sade att det inte fanns tecken på att tidigare räntehöjningar hade minskat stimulanseffekten i ekonomin. En annan sade att BoJ från nästa möte bör utvärdera om de finansiella villkoren fortsatt varit stödjande efter den senaste höjningen.
En representant från finansdepartementet varnade för att ett kraftigt lyft i energikostnader kan skada ekonomin och efterlyste nära marknadsbevakning. Efter protokollet steg USD/JPY med 0,04% till 156,45.
BoJ siktar på en inflation kring 2% och inledde en mycket expansiv penningpolitik 2013 med QQE (stora obligationsköp och andra åtgärder för att pressa ned räntor och öka mängden pengar i ekonomin), och lade sedan till minusränta och räntekontroll 2016 (styrning av räntan på statsobligationer genom köp och försäljningar). Banken höjde räntan i mars 2024 och började lämna den extremt expansiva linjen.
Marknadskonsekvenser
Bank of Japan signalerar tydligt en snabbare takt i räntehöjningarna och rör sig bort från den försiktiga linje som präglade 2025. Med Tokyos kärn-KPI för april 2026 på 2,9% (inflationsmått för Tokyo, rensat för vissa mer svängiga priser) visar inflationen sig vara betydligt mer seglivad än väntat. Det gör oron internt för att hamna efter i inflationsbekämpningen högst relevant.
Det talar för att marknaden kan börja prisa in en starkare yen de närmaste veckorna. Dagens USD/JPY kring 156,45 framstår som sårbar med denna mer hökaktiga ton (signal om stramare politik), särskilt om andra centralbanker närmar sig slutet av sina egna höjningscykler. Optionsstrategier (derivat som ger rätt men inte skyldighet att köpa eller sälja till ett visst pris) som tjänar på en nedgång mot 150–152 kan därför vara aktuella.
Utsikterna pekar också mot högre räntor på japanska statsobligationer. Efter den långsamma åtstramningen under 2025 har marknaden inte fullt ut tagit höjd för den brådska som flera ledamöter uttrycker. Korta positioner i terminskontrakt på japanska statsobligationer (positioner som tjänar på fallande obligationspriser) kan därför bli aktuella när marknaden börjar räkna med en mer aggressiv räntebana.
Risken för stagflation (svag tillväxt i kombination med hög inflation), som nämndes av en ledamot, framstår nu som mer trovärdig med Brentolja envist över 95 dollar per fat under april 2026. Denna osäkerhet, tillsammans med delade åsikter i direktionen, talar för högre marknadssvängningar. Att köpa volatilitet i yenen (positioner som tjänar på större kursrörelser, oavsett riktning) kan fungera som skydd mot en plötslig och kraftig policyförändring från banken.
Utöver yttre tryck har vårens slutliga “shunto”-förhandlingar (japanska löneförhandlingar på bred front) nyligen landat på i snitt 4,1%, vilket ger ett starkt inhemskt stöd för inflationen. Det ger Bank of Japan argument för att agera ”utan tvekan”, som flera ledamöter uttryckte det. Risken att banken halkar efter i hanteringen av inflationshot förefaller minska snabbt.
