Bank of Japans beslut att lämna styrräntan på 0,75 % trots att tre ledamöter röstade för en höjning visar på en tydlig splittring som marknaden bör följa noga. Oenigheten, tillsammans med centralbankschef Kazuo Uedas vaga signaler, skapar stor osäkerhet kring yenen de närmaste veckorna. Det talar för en period med kraftiga svängningar när marknaden försöker bedöma bankens nästa steg.
Bank of Japan pressas från två håll: banken har höjt sina prognoser för inflationen men samtidigt sänkt sin prognos för tillväxten (hur snabbt ekonomin väntas växa). Japans kärninflation (inflation rensad för mer svängiga priser, ofta mat och energi) ligger på 2,6 %, klart över målet på 2 %. Det ökar trycket att höja räntan. Samtidigt ligger Brentolja (ett globalt riktmärke för oljepriset) runt 85 dollar per fat, vilket ökar risken att höga energikostnader skadar ekonomin.
Strategier för valuta- och yensvängningar
För handlare i derivat (finansiella kontrakt vars värde beror på en underliggande tillgång, här valutakursen) blir det attraktivt att ”köpa volatilitet” i yenen, till exempel via USD/JPY-straddles eller strangles. En straddle innebär köp av både köp- och säljoption med samma lösenpris, medan en strangle innebär köp av köp- och säljoption med olika lösenpriser – båda strategierna tjänar på stora rörelser oavsett riktning. Bankens osäkerhet gör att en kraftig rörelse kan komma åt båda håll, beroende på om inflations- eller tillväxtoro väger tyngst. Den implicita volatiliteten (marknadens prissatta förväntan på framtida svängningar, inbakad i optionspriser) i yenoptioner lär därför ligga kvar på en hög nivå.
Inför junimötet prissätter marknaden en höjning på 17 räntepunkter (en räntepunkt är 0,01 procentenheter), vilket visar att man räknar med någon form av åtgärd men fortsatt är osäker. Det påminner om tidigare perioder, som när Japan lämnade nollräntan 2006, då Bank of Japans väg också var svår att förutse. Viktigast att följa fram till dess är nya inflationssiffror och BNP (bruttonationalprodukt, ett mått på ekonomins totala produktion) som ledtrådar till nästa beslut.
Det geopolitiska läget, särskilt kring Hormuzsundet, är nu den viktigaste externa faktorn för japansk penningpolitik (centralbankens styrning av ränta och likviditet för att påverka inflation och ekonomi). Eftersom Japan importerar över 90 % av sin råolja från Mellanöstern kan störningar i leveranserna slå hårt mot ekonomin och tvinga Bank of Japan att avvakta. Positioner i yenderivat bör därför följas i relation till oljepriset och nyhetsläget i regionen.
