Preliminära inflationssiffror för mars runt om i Europa pekar på prisökningar på cirka 1 % jämfört med föregående månad, där energikostnader är den främsta drivkraften. Så kallade baseffekter (att jämförelsen påverkas av att priserna låg ovanligt högt eller lågt samma period i fjol) påverkar också utfallet. Samtidigt som råoljepriserna verkar ha toppat, även i mer upptrappade scenarier, har fokus flyttats till raffinerade oljeprodukter (färdiga bränslen som diesel och flygbränsle) där risken för brist är tydlig. Priset på diesel i Europa har stigit över 200 dollar per fat, över nivåerna från 2022.

Raffinerade produkter driver inflationsimpulsen

EU:s lager av diesel och flygbränsle vid slutet av 2025 motsvarade i snitt mindre än två månaders förbrukning. Vissa regeringar försöker hålla nere bränslepriserna genom åtgärder som sänkt skatt och begränsade påslag (marginaler), vilket väcker frågor om finanspolitisk trovärdighet (om staten kan hålla sina utgifter och skulder under kontroll). Fler inflationssiffror för mars utanför euroområdet väntas de kommande veckorna, vilket ger centralbanker mer underlag. Räntebesluten på kort sikt är ännu inte givna, men signalerna kan förbli försiktiga på grund av osäkerhet kring priser och tillgång (risk för brist). Ränteförväntningarna på marknaden är att det som mest blir en ytterligare höjning från Europeiska centralbanken (ECB), Bank of England och Sveriges Riksbank. Norges centralbank, Norges Bank, har redan signalerat en höjning. De preliminära inflationssiffrorna för mars har ökat osäkerheten. När europeiska priser stiger runt 1 % per månad, drivet av energi, syns en klyfta mellan stigande inflation och försiktiga centralbanker. Det talar för att marknadens förväntningar om stora och snabba räntehöjningar kan vara för höga.

Handelsimplikationer för räntor, volatilitet och valuta

Kärnfrågan är raffinerade produkter: dieselpriserna i Europa ligger nu över topparna från 2022 och lagren uppges ha varit låga vid slutet av 2025. Regeringar kliver in för att begränsa bränslekostnader, vilket kan ifrågasätta budgetdisciplin och i förlängningen tynga statsobligationer (statens skulder). Det gör inflationsutsikterna svårare, eftersom politiken dras åt två håll. Om det som mest blir en räntehöjning till från ECB och Bank of England kan räntederivat (finansiella kontrakt vars värde styrs av räntor, till exempel terminer och swappar) framstå som intressanta. ECB:s inlåningsränta är 4,00 %, vilket innebär att positioner som räknar med en slutnivå på 4,25 % kan ge avkastning. Det kan peka mot korta ränteterminer (terminskontrakt på korta marknadsräntor) som i dag prisar in en mer aggressiv räntebana än vad som faktiskt kan bli. Centralbankernas osäkerhet är en signal om högre marknadsrörelser. VSTOXX-index, som mäter förväntad volatilitet (förväntade svängningar) i Euro Stoxx 50, har redan stigit från runt 14 till över 18 de senaste veckorna. Handlare kan överväga att köpa optioner (rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja till ett visst pris) för att kunna tjäna på större kursrörelser i stora europeiska aktieindex. ECB:s ovilja att höja kraftigt trots kvarstående inflation kan försvaga euron, särskilt mot amerikanska dollarn. Om Federal Reserve fortsätter vara mer “hökaktig” (mer inriktad på att höja räntor för att pressa inflationen) kan skillnaden i penningpolitik skapa nedåttryck på valutan. Att använda optioner för att positionera sig för en nedgång i EUR/USD är ett direkt sätt att handla på den synen. Samtidigt som de flesta centralbanker inte vill binda sig, har Norges Bank varit tydligare med att man vill höja. Det skapar en relativvärdesmöjlighet inom Europa. Handlare kan titta på positioner som gynnar norska kronan framför svenska kronan eller euron, eftersom en tydligare räntebana kan stärka valutan.

Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto