BNY uppgav att rörelser i USA-dollarn styr valen kring riskspridning (att sprida investeringar för att minska risken) under andra kvartalet, eftersom aktieindexet för resten av världen (ROW, ”Rest of World”, aktier utanför USA) har visat en stark koppling till dollarindexet under det senaste året. Bolaget sade att marknader utanför USA har återhämtat sig till nivåer från före kriget, i takt med dollarn, under en riskuppgång (när investerare tar mer risk) och förnyad dollarförsäljning.
Sedan ”liberation day” har S&P 500 stigit 26 procent och de 20 största bolagen i ROW stigit 13 procent. BNY noterade också en tydlig isärdragning i utvecklingen mellan S&P 500 och ROW-indexet.
Dollarutvecklingen styr allokeringen
BNY sade att centralbankernas penningpolitik (räntebeslut och annan styrning) påverkar valutorna, där marknaden nu räknar med två räntehöjningar på 0,25 procentenheter från Europeiska centralbanken 2026. Enligt BNY prissätter marknaden också omkring 40 procents sannolikhet för en räntesänkning från Fed, och den här skillnaden flyttade euron från 1,15 till 1,18 mot dollarn i veckan.
Bolaget sade att tillväxtmarknader (länder med snabbare ekonomisk utveckling) riskerar en återkopplingskedja kopplad till dollarrörelser och risken för att centralbanker ingriper för att stötta den egna valutan. Det tillade att fler ingripanden kan hålla korta räntor (räntor på lån med kort löptid) högre i flera marknader globalt.
Artikeln togs fram med hjälp av ett AI-verktyg och granskades av en redaktör.
Utvecklingen för USA-dollarn är den viktigaste faktorn för våra val kring riskspridning det här kvartalet, eftersom riktningen sannolikt avgör om internationella eller amerikanska aktier leder. Vi har sett att USA-aktier har gått klart bättre än ROW-indexet sedan börsuppgången började. Sambandet är tydligt: ROW-indexet har visat en stark negativ samvariation med dollarindexet det senaste året (när dollarn stiger tenderar ROW att falla, och tvärtom).
Handla isärdragningen med optioner
Isärdragningen drivs av förväntningar på centralbankernas beslut. Marknaden räknar nu med två räntehöjningar på 0,25 procentenheter från ECB 2026, medan sannolikheten för en räntesänkning från Fed har fallit till cirka 30 procent efter förra veckans amerikanska inflationssiffra som blev något högre än väntat. Den här skillnaden har lyft EUR/USD (växelkursen euro/dollar) från 1,15 mot 1,18.
För den som handlar derivat (finansiella kontrakt vars värde beror på ett underliggande pris) innebär det att optioner (rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja till ett visst pris) på dollarindexet DXY, som nu ligger runt 105,5, kan vara ett direkt sätt att ta position för en rörelse. En svagare dollar skulle sannolikt gynna globala aktiefonder som handlas på börsen, ETF:er (”börshandlade fonder”), vilket gör köpoptioner (optioner som tjänar på uppgång) i sådana instrument intressanta. En starkare dollar skulle i stället tala för fortsatt överavkastning i USA.
Vi bör också överväga optionsstrategier som bygger på skillnaden mellan S&P 500 och ROW-indexen. När rapportsäsongen för andra kvartalet går vidare blir vd:ars prognoser om hur de hanterar störningar i leveranskedjor och skyddar vinstmarginaler avgörande för marknadsriktningen. Tecken på svagare utsikter för amerikanska bolag kan öka en rotation (kapital som flyttas) mot internationella marknader.
Tillväxtmarknader är mer komplicerade på grund av risken för att centralbanker ingriper för att stötta sina valutor. Det håller deras lokala räntor höga, vilket brukar tynga aktier. Historiskt har en stark dollar, som den vi såg under stora delar av 2025, ofta pressat ETF:er med tillväxtmarknader.
