BNP Paribas argumenterade för att Europeiska unionens position, trots svagare produktivitet efter pandemin än USA:s, framstår som fastare när man bedömer den utifrån de offentliga finanserna och eurons växande internationella roll. Från i stort sett jämförbara nivåer på den offentliga skulden 2015, på omkring 65% av BNP, har utvecklingsbanorna skiljt sig åt, vilket lämnar EU på 83% av BNP 2025 jämfört med 124% i USA – en skillnad på 40 procentenheter – en divergens som kan slå igenom i relativa ekonomiska utfall.
USA har länge gynnats av att kunna emittera skuld i dollar som dominerande reservvaluta, men påfrestningen syns i skuldbetalningarna. År 2025 nådde de amerikanska offentliga räntebetalningarna 4,7% av BNP, den högsta kvoten på 28 år, medan de låg under 2% i EU. Artikeln uppgav att EU har kvar finanspolitiskt utrymme och kan återgå till gemensam skuldemission när unionen står inför ett investeringsbehov som enligt Draghi-rapporten uppskattas till 750–800 miljarder euro i ytterligare årliga utgifter för digitalisering, konkurrenskraft och den gröna omställningen. Den hänvisade också till en ECB-rapport som visar en stark ökning i internationell skuldemission denominerad i euro, inklusive gröna och hållbara obligationer, och angav att artikeln producerats med ett AI-verktyg och granskats av en redaktör.
Skilda finanspolitiska banor och ökade bördor för skuldbetalningar
Vi ser en betydande och växande divergens i de offentliga finanserna mellan Europa och USA. Per första halvåret 2026 har USA:s offentliga skuld i förhållande till BNP tickat upp till nära 125%, medan EU:s varit mer stabil kring 82,5%. Det växande gapet antyder en grundläggande förskjutning i finanspolitisk disciplin som marknaderna i allt högre grad börjar prissätta.
Kostnaden för att betjäna skulden blir en kritisk faktor, där amerikanska räntebetalningar tar en större andel av BNP än vid någon tidpunkt sedan slutet av 1990-talet. Det står i skarp kontrast till Europeiska unionen, där räntebördan är mindre än hälften så stor. Vi såg tecken på denna ansträngning i den något svagare efterfrågan vid den amerikanska statsobligationsauktionen tidigare denna månad.
Eurons ökande attraktionskraft och konsekvenser för handel
Euron vinner stadigt i attraktionskraft som ett alternativ, en trend som bekräftas av den senaste IMF COFER-datan som visar att eurons andel av de globala valutareserverna steg till 20,8% under andra kvartalet 2026. Vidare har över 60% av alla gröna obligationer som emitterats globalt i år varit denominerade i euro. Detta strukturella flöde in i valutan ger en stark underliggande medvind.
Mot bakgrund av dessa dynamiker anser vi att derivathandlare bör överväga att etablera långa positioner i euron mot USA-dollarn. Att köpa köpoptioner i EUR/USD med löptider de kommande tre till sex månaderna erbjuder ett sätt med definierad risk att dra nytta av eurons förväntade förstärkning. Strategin möjliggör deltagande på uppsidan samtidigt som potentiella förluster begränsas om trenden tar längre tid att materialiseras.
Vi ser också värde i att följa räntedifferensen, mätt som spreaden mellan tyska Bunds och amerikanska Treasuries. Den amerikanska tioårsräntan nådde nyligen 4,9%, och vi bedömer att denna premie över europeisk skuld kan börja krympa. Positionering via ränteswappar eller optioner kan vara ett annat sätt att uttrycka denna syn på finanspolitisk konvergens.
Börja handla nu — klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto.
