Störningar i Hormuzsundet uppges ha tagit bort 9–10 miljoner fat olja per dag från den globala tillgången. Brent har handlats nära 100 dollar per fat, bland annat kring 103 dollar per fat, och bedömningar i texten pekar på över 150 dollar per fat om begränsningarna består.
Texten säger att sundet i praktiken är nästan oframkomligt och att brist kan uppstå till sommaren om de minskade flödena fortsätter. Den kopplar också högre oljepriser till ökade kostnader för energi, gödsel (insatsvara för jordbruk) och andra insatsvaror från Gulfområdet, samtidigt som logistiken (transporter och leveranser) är ansträngd.
Marknadspåverkan och utbudschock
Texten kopplar en längre period med höga priser på olja och insatsvaror till högre global inflation och risk för stagflation (svag tillväxt samtidigt som inflationen är hög) in i sommaren. Den säger också att högre inflationsförväntningar kan påverka USA:s penningpolitik mot en neutral eller stram linje, vilket skulle öka kostnaden för att äga guld (guld ger ingen löpande ränta, så det blir mindre attraktivt när räntor stiger).
Den hänvisar till ordkrig mellan Washington och Teheran, attacker mot sjöfarten och läget för Irans kärntekniska kapacitet som faktorer som minskar chansen att flödena snabbt kan normaliseras. Den tillägger att WTI nyligen föll under 100 dollar per fat, men utan att oljeflödena ökade, och att underskott efter kriget kan hålla oljan kring 100 dollar per fat en tid.
När Hormuzsundet till stor del fortsatt är blockerat ser vi ett mycket stort utbudsavbrott: 9–10 miljoner fat per dag försvinner från marknaden. Det talar för att Brent, som nu ligger nära 103 dollar per fat, kan stiga till en ny nivå över 150 dollar per fat i sommar. Handlare i derivat (finansiella kontrakt som följer priset på en underliggande tillgång) bör överväga positioner för en sådan uppgång, eftersom fysisk brist (faktisk brist på olja att leverera) framstår som allt mer sannolik de kommande veckorna.
Ny statistik från Energy Information Administration (amerikansk statlig energimyndighet) stödjer bilden: USA:s oljelager föll med över 4,5 miljoner fat under den senaste rapportveckan, mer än väntat. Stramare fysisk tillgång kommer samtidigt som de senaste OPEC+-samtalen avslutades utan en tydlig plan för att använda den begränsade reservkapaciteten (produktion som snabbt kan ökas) för att kompensera bortfallet i Hormuz. Sammantaget stärker detta argumenten för att ta långa positioner (satsa på uppgång) i oljeterminer (standardiserade kontrakt om framtida köp/sälj) eller köpoptioner (rätt att köpa till ett bestämt pris).
Dessutom skapar kombinationen av kraftigt stigande insatskostnader för företag och en mindre stödjande centralbank en svår miljö för ekonomin. Sådana stagflationskrafter kan pressa företagens vinster och tynga aktieindex. Det talar för en försiktig, eller till och med negativ, syn på aktiemarknaden när dessa energidrivna risker utvecklas.
Konsekvenser för handel och politik
Vi minns marknadsrörelserna efter de geopolitiska chockerna 2022, när oljepriserna låg högt och drev inflationen under lång tid. Den nuvarande störningen är mer direkt och större i volym, vilket talar för att priseffekten kan bli kraftigare och mer långvarig än då. Att positionera sig för en längre period med oljepriser över 100 dollar per fat framstår därför som rimligt.
Om energipriserna förblir höga slår det sannolikt direkt igenom i kommande inflationsutfall, vilket försvårar Federal Reserves (USA:s centralbank) beslut. Det ökar risken att Fed tvingas hålla en neutral eller stram hållning för att motverka stigande inflationsförväntningar. Det kan skapa svängningar som handlare kan utnyttja på räntemarknaden.
En stramare Fed-politik skulle öka alternativkostnaden (vad man avstår från) för att äga tillgångar utan löpande avkastning, särskilt guld. Utsikten till högre räntor och en starkare dollar brukar vara en motvind för ädelmetaller. Handlare kan överväga strategier som tjänar på fallande guldpris som en följdeffekt av varaktigt höga oljepriser.
