Schweiz inflationssiffror (KPI, konsumentprisindex) för april var blandade. Den totala inflationen (”headline”, det samlade KPI-måttet) var 0,6% i årstakt, i linje med marknadens förväntningar (konsensus) och upp från 0,3% i mars på grund av högre energipriser. Det var den högsta nivån sedan fjärde kvartalet 2024.
Den totala inflationen låg nära Schweiz centralbanks (SNB) prognos för andra kvartalet på 0,5%. Kärninflationen (core KPI, alltså KPI rensat från mer svängiga delar som energi och ofta livsmedel) föll till 0,3% i årstakt, under konsensus på 0,5% och ned från 0,4% i mars, vilket är den lägsta nivån på flera år.
Rapporten kopplar den svagare underliggande inflationen (kärninflationen) till förväntningar om att SNB kan lämna räntan oförändrad. Den noterar också att marknadens prissättning av en räntehöjning med 0,25 procentenheter (25 räntepunkter) till 0,25% vid årets slut kan dämpas.
Den schweiziska francen beskrivs som stödd av efterfrågan på en ”säker hamn” (att investerare söker sig till stabila valutor när osäkerheten ökar), vilket kan väga upp lägre förväntningar om en stramare SNB-politik.
Den schweiziska centralbanken har därefter agerat på den lugna inflationen och sänkt sin styrränta (policy rate, den ränta som styr finansmarknadens korta räntor) till 1,25%, ett beslut som fortsatt skiljer Schweiz från andra centralbanker. Även om Schweiz totala inflation i april 2026 steg till 1,4% är det fortsatt en av de lägsta nivåerna bland utvecklade ekonomier, vilket ger SNB små skäl att vända kurs. Det stärker bilden av att räntan inte är den viktigaste drivkraften för francen just nu.
I stället har långvariga geopolitiska spänningar och den senaste tidens kraftiga svängningar (volatilitet, alltså stora och snabba prisrörelser) på globala aktiemarknader tydligt ökat efterfrågan på stabila tillgångar. Det syns i valutaparet EUR/CHF (euro mot schweizisk franc), som återkommande har testat nivåer under 0,97 trots att en större ränteskillnad (interest rate gap) talar till eurons fördel. Marknadens ”risk-off”-läge (att investerare minskar risktagande) ger ett ihållande köptryck i francen som väger tyngre än penningpolitiken.
För derivathandlare (derivat är finansiella kontrakt vars värde följer en underliggande tillgång, här växelkursen) innebär miljön att en position för en starkare franc fortsatt framstår som försiktig. Att sälja EUR/CHF-köpoptioner (call-optioner) som ligger ”utanför pengarna” (out-of-the-money, alltså med lösenpris över dagens kurs) kan vara en strategi för att få in optionspremie (ersättningen man får som säljare), baserat på synen att francens säkra-hamn-status kan begränsa en större uppgång i paret. Strategin gynnas både av francstyrka och av att kursen rör sig sidledes de kommande veckorna.
