AUD/USD handlades nära 0,7150 under tidig asiatisk handel på måndagen, efter en rekyl från flerårshögsta. Handlare inväntade Kinas siffror för industriproduktion och detaljhandel som skulle komma senare under måndagen.
Förväntningarna på amerikanska räntor skiftade mot möjligheten att Federal Reserve (Fed, USA:s centralbank) kan höja styrräntan, efter uttalanden från Fed-chefer om inflationen. Marknaden prissatte en 48,4 procents sannolikhet för minst en räntehöjning med 0,25 procentenheter (25 räntepunkter) vid mötet i december, upp från 14,3 procent en vecka tidigare, enligt CME FedWatch (ett marknadsbaserat mått på förväntningar om Fed-besked).
Geopolitisk oro påverkade också riskviljan, då USA och Iran fortsatt stod långt ifrån en överenskommelse om att avsluta flera veckors krig och åter öppna Hormuzsundet (en strategiskt viktig sjöfartsled för olja). På söndagen uppmanade president Donald Trump Iran att ”sätta fart”, med antydan om ytterligare följder. En utdragen konflikt kan stärka USA-dollarn, eftersom investerare ofta söker sig till säkrare tillgångar i oroliga tider.
Australiska dollarn påverkas av Reserve Bank of Australias (RBA, Australiens centralbank) politik. RBA siktar på 2–3 procents inflation och styr främst via styrräntan. Ibland använder centralbanken även obligationsköp eller obligationsförsäljningar för att pressa ned eller upp marknadsräntor (så kallade kvantitativa åtgärder, ett sätt att påverka ekonomin när vanliga ränteändringar inte räcker). AUD påverkas också av Kinas konjunktur och av det allmänna riskhumöret på marknaden.
Järnmalm är Australiens största exportvara, värd 118 miljarder dollar per år enligt 2021 års data, och skeppas främst till Kina. Handelsbalansen (skillnaden mellan export och import) kan också påverka AUD: överskott tenderar att stödja valutan, medan underskott kan tynga den.
Ser man tillbaka på läget i slutet av 2025 syntes en tydlig skillnad mellan marknadens prissättning och det mest sannolika utfallet från Fed. När marknaden prissatte nästan 50 procents sannolikhet för en räntehöjning som sedan inte kom i december 2025, var en logisk ansats att positionera för en svagare USA-dollar. Upplägget tydde på att köp av köpoptioner på AUD/USD (optioner som ger rätt att köpa till ett förutbestämt pris) var ett rimligt sätt att dra nytta av en möjlig lättnadsuppgång.
De grundläggande drivkrafterna för australiska dollarn var också starkare än marknadskänslan antydde. Kinas siffror för industriproduktion och detaljhandel för oktober 2025, som släpptes kort därefter, var bättre än väntat. Industriproduktionen ökade 4,6 procent jämfört med året innan. Samtidigt låg järnmalmspriset kvar tydligt över 130 dollar per ton under kvartalet, vilket gav stöd åt AUD.
Därmed skapade oron i Mellanöstern ett läge, då den tillfälligt tryckte ned AUD/USD samtidigt som de viktigaste stödfaktorerna stärktes. Spänningarna blev en motvind, men en Fed som blev mindre stram än marknaden befarat (”mindre hökaktig”, alltså mindre benägen att höja räntan) och stabil efterfrågan från Kina vägde tyngre. Det syntes när paret steg mot slutet av 2025 och in i början av 2026, och bröt tydligt över 0,7200.
För handlare handlade det om att se igenom den tillfälliga geopolitiska risken och ifrågasätta den aggressiva ränteprissättningen. Att sälja säljoptioner på AUD/USD långt under aktuell kurs (out-of-the-money, vilket betyder att optionen saknar direkt värde vid rådande pris) hade kunnat vara ett sätt att få in en optionspremie (ersättningen man får som säljare), med antagandet att starka råvarupriser och kinesiska data skulle hindra ett större fall. Alternativt hade en enkel lång position (att ligga köpt) via AUD-terminer (standardiserade kontrakt om framtida köp) eller en spread med köpoptioner (kombination av två köpoptioner för att begränsa risk och kostnad) gett bra utfall när marknaden justerade sin syn på Feds faktiska räntebana.
