AUD/NZD har backat efter att ha nått sin högsta nivå sedan april 2013, vilket gör uppgången det senaste året sårbar när handeln i maj blivit avvaktande. Nedgången kommer efter att marknadens ränteförväntningar ställts om: investerare räknar nu in flera räntehöjningar från Reserve Bank of New Zealand (RBNZ), samtidigt som de väntar sig att Reserve Bank of Australia (RBA) gör paus. Det förändrar ränteskillnaden på kort sikt och påverkar hur marknaden är positionerad (hur många som redan ligger på upp- eller nedgång).
De tekniska nivåerna är också i fokus. Paret testade sitt 50-dagars glidande medelvärde (SMA, ett genomsnitt av priset de senaste 50 handelsdagarna) vid 1,2130. En stängning under den nivån kan trigga vinsthemtagningar och bana väg för en tydligare nedgång efter den långa uppgången. På lite längre sikt väntas paret stabiliseras kring 1,20 senare i år, samtidigt som Nya Zeelands återhämtning beskrivs som tidig. Det finns fortfarande lediga resurser i ekonomin (outnyttjad kapacitet), arbetslösheten är förhöjd och en stramare penningpolitik (högre räntor) kan bromsa tillväxten.
Risker för den årslånga upptrenden och handelsmöjligheter
Efter den snabba nedgången i AUD/NZD bedöms den årslånga upptrenden vara under tydlig press. Det senaste brottet under 50-dagars SMA vid 1,2130 är en signal om att fler vinsthemtagningar kan komma de närmaste veckorna. Det ökar sannolikheten för fortsatt press nedåt.
För derivathandlare (som handlar optioner och liknande instrument) kan det tala för att se över positioner som tjänar på nedgång. Att köpa säljoptioner (putoptioner, som ökar i värde när priset faller) på AUD/NZD med förfall i juli eller augusti är ett direkt sätt att ta position för en nedgång. Ett alternativ är en så kallad bear put spread (en optionsstrategi där man köper en put och säljer en annan put med lägre lösenpris för att sänka kostnaden, men även begränsa maximal vinst).
Olika penningpolitik, ökad svängning och positionering
Synen stärks av att centralbankerna pekar åt olika håll, något som stöds av ny statistik. Nya Zeelands senaste KPI-siffra (CPI, konsumentprisindex som mäter inflation) för kvartalet kom in oväntat högt på 1,1%, vilket lyfte årstakten till 4,5%. Det ligger klart över RBNZ:s mål och driver förväntningar om räntehöjningar. I Australien var den senaste inflationssiffran lägre, 0,8% för kvartalet, vilket ger RBA utrymme att ligga still med räntan.
Risken för en snabbare nedgång innebär också att man kan räkna med större prisrörelser. Marknadens implicita volatilitet (förväntad framtida svängning som avläses i optionspriser) har redan stigit från 6,5% till 7,8% den här månaden. Högre volatilitet gör optioner dyrare men signalerar också att marknaden väntar sig större rörelser. I ett sådant läge kan strategier som en lång strangle (man köper både en köpoption och en säljoption för att tjäna på en stor rörelse, oavsett riktning) vara intressanta för den som tror på större rörelser men är osäker på riktningen på kort sikt.
Historiskt har liknande perioder med tydliga skillnader i penningpolitiken lett till mer varaktiga rörelser, som 2014 när RBNZ:s åtstramning pressade ned AUD/NZD med över 8% på sex månader. Även om Nya Zeelands ekonomi visar svaghet, med arbetslöshet på 4,4%, är centralbankens fokus i första hand inflationen. För tillfället väntas skillnaden mellan RBA och RBNZ vara den viktigaste drivkraften.
