Amerikanska statsobligationsräntor steg på tisdagen, där 30-åringen låg på 5,195 procent och 10-åringen på 4,683 procent. Tidigare under dagen var 30-åringen uppe i 5,197 procent, den högsta nivån sedan juli 2007.
Uppgången kommer efter oro för att inflationen kan bita sig fast längre än väntat. Högre energipriser kopplade till konflikten med Iran har höjt inflationsförväntningarna (marknadens syn på framtida prisökningar).
Inflationsoro får räntor att prisas om
Oljeprisuppgången har också ökat tvivlen på att Federal Reserves (Fed, USA:s centralbank) nästa steg blir en räntesänkning. Det har fått marknaden att räkna om vägen för penningpolitiken (hur centralbanken styr ekonomin via räntan).
Långfristiga amerikanska statsobligationer har samtidigt pressats när köpare kräver en högre löptidspremie (extra ränta för att binda pengar länge och ta större osäkerhet). Oro för ihållande budgetunderskott (att staten spenderar mer än den får in) och ett växande lånebehov har tyngt lång löptid.
En Bank of America-undersökning som Reuters rapporterat om visar att 62 procent av fondförvaltarna tror att USA:s 30-årsränta stiger över 6 procent inom ett år. Det signalerar att många räknar med fortsatt uppgång i långräntor.
Marknaden följer också läget i Mellanöstern, som kan påverka oljepriset och inflationen. Högre långräntor kan göra bolån och konsumentkrediter dyrare och pressa aktievärderingar (hur dyrt börsen prissätter vinster) om trenden fortsätter.
Marknadsläget jämfört med slutet av 2025
Vi minns den hårda pressen på räntemarknaden i slutet av 2025 när 30-årsräntan steg över 5,19 procent. Drivkrafterna var oro för seg inflation och geopolitisk oro. I dag ser läget annorlunda ut, med 30-årsräntan närmare 4,55 procent och 10-åringen runt 4,41 procent.
Den viktigaste orsaken till oron då, stigande energipriser, har sedan dess lättat efter att spänningarna i Mellanöstern stabiliserats. WTI-oljan (ett amerikanskt riktmärke för råolja) handlas nu nära 78 dollar per fat, en tydlig nedgång från topparna under fjolårets konflikt. Det har gett andrum i inflationsutsikterna.
Därför har Fed tonat ned sin tidigare strama linje. Senaste KPI-siffran (konsumentprisindex, mått på inflation) visade att inflationen sjönk till 2,9 procent i årstakt, vilket gav Fed utrymme att tidigare i år genomföra en försiktig räntesänkning med 0,25 procentenheter (25 räntepunkter). Den omsvängningen bidrog till att få ned långräntorna från toppnivåerna.
Mot den bakgrunden bör man överväga strategier som gynnas om inflationsnedgången pausar. Marknaden har redan räknat in en till två räntesänkningar i år, vilket gör prissättningen känslig om inflationen blir mer seg än väntat. Det talar för att räntorna kan röra sig sidledes eller stiga något de kommande veckorna.
En möjlig metod är att köpa säljoptioner (put, rätt att sälja till ett förutbestämt pris) på terminskontrakt i 10-åriga amerikanska statsobligationer, eller använda optioner på ränteswappar (swaptions, optioner som ger rätt att ingå ett räntebytesavtal). Det kan fungera som skydd om räntorna oväntat stiger, exempelvis om kommande statistik blir starkare än väntat. Det är ett upplägg med begränsad risk, eftersom den maximala förlusten normalt är premien man betalar för optionen.