USA:s börsindex ligger nära rekordnivåer trots konflikten i Mellanöstern. Artikeln beskriver oro för recession (en bred nedgång i ekonomin), inflation (ökande priser) och möjliga räntehöjningar. Den listar också mått som används för att bedöma om amerikanska aktier är för högt värderade.
Den förklarar Buffett-indikatorn: hela USA:s börsvärde (marknadsvärdet på alla noterade aktier tillsammans) delat med USA:s BNP (bruttonationalprodukt, värdet av allt som produceras i ekonomin). Nivåer kring 100 procent eller lägre har varit vanliga historiskt, 70–80 procent ses som gynnsamt, och nära eller över 200 procent pekar på övervärdering och högre risk.
Uppdatering: Buffett-indikatorn
Artikeln uppger att Buffett-indikatorn nu ligger över 220 procent. Den noterar också att nivån under it-bubblan (dot-com) nådde cirka 150 procent, vilket är lägre än i dag.
Därefter tar den upp Shiller P/E (även kallat CAPE), som jämför S&P 500:s aktiepriser med ett 10-årigt genomsnitt av inflationsjusterade vinster (vinster omräknade för att ta hänsyn till prisökningar). Ett 100-årigt historiskt spann visas. Artikeln säger att kvoten nu ligger nära 40, i nivå med början av 2000-talet under it-bubblan, och över nivån under ”det glada 20-talet”.
Sedan beskrivs hushållens aktieexponering: aktiernas marknadsvärde delat med amerikanska hushålls nettoförmögenhet (tillgångar minus skulder). Den sägs ligga på eller nära rekordnivåer. Artikeln hänvisar också till höga värderingar inom områden som AI (artificiell intelligens), inklusive bolag som inte är lönsamma i dag.
Vi ser börsens höga värdering i Buffett-indikatorn, som visar det samlade börsvärdet i relation till landets BNP. Efter att ha svalnat från toppar över 220 procent som sågs 2025 ligger den nu runt 185 procent i april 2026. Det är fortfarande tydligt över det historiska snittet och högre än toppen under it-bubblan, vilket tyder på att marknaden fortfarande är sårbar.
Shiller P/E, som jämför aktiepriser med genomsnittliga inflationsjusterade vinster över tio år, stärker den försiktiga bilden. Kvoten ligger nu runt 35, en nivå som historiskt har föregått stora börsnedgångar, inklusive kraschen 1929 och teknikkraschen 2000. Den värderingen innebär att framtida avkastning sannolikt blir lägre än vad investerare vant sig vid.
Konsekvenser för kortsiktiga handlare
Ny ekonomisk statistik har ökat pressen och gör en penningpolitisk felbedömning mer sannolik. Den senaste KPI-rapporten (konsumentprisindex, ett mått på inflation) för mars 2026 visade att inflationen oväntat låg kvar på 3,1 procent. Det utmanar bilden av att USA:s centralbank, Federal Reserve, börjar sänka räntan i sommar. Marknaden räknar nu med ”högre räntor längre”, vilket brukar pressa aktievärderingar.
För kortsiktiga handlare innebär det att svängningarna på börsen kan vara felprissatta på nedsidan. VIX-index (ett mått på förväntad börsoro baserat på optionspriser) har varit relativt lågt, vilket skapar ett läge att köpa köpoptioner på VIX (rätt att köpa till ett visst pris) eller VIX-terminer (kontrakt om att köpa eller sälja senare till ett förutbestämt pris) till en rimlig kostnad. Sådana positioner kan gynnas av en snabb uppgång i marknadsoro eller en kraftig nedgång.
Federal Reserve-data för första kvartalet 2026 bekräftade också att hushållens aktieandelar ligger nära historiska toppnivåer på över 40 procent av nettoförmögenheten. Det tyder på att många småsparare redan är fullt investerade och kan tvingas sälja vid en nedgång, vilket kan förstärka fallet.
Hajpen kring vissa AI-aktier pekas också ut som ett område för mer riktade strategier. Medan några AI-ledare fortsätter att leverera starka resultat har många mindre bolag utan vinster fått kraftigt stigande värderingar på ren spekulation, likt slutet av 2025. Att ta position för nedgång, till exempel genom att köpa säljoptioner (rätt att sälja till ett visst pris) eller använda en spread med säljoptioner (kombination av optioner för att begränsa både risk och möjlig vinst) i de mest övervärderade namnen, kan vara ett sätt att dra nytta av en rekyl.