
General Motors (GM) räknar med en tullåterbetalning på 500 miljoner dollar. UPS har börjat betala tillbaka pengar till kunder efter att ha tagit in cirka 5 miljarder dollar i tullar för deras räkning. För USA:s storbolag är perioden med breda tullar beslutade med nödfullmakter juridiskt över — och delar av kostnadssmällen kan lindras.
Men den berättelsen krockar med en tuffare: Brentolja (UKOUSD) passerade 111 dollar per fat i veckan, upp 13 procent på sju dagar, och fortsatte stiga trots Irans förslag om att öppna Hormuzsundet igen. Lägre handelskostnader och en inflationschock från energi drar nu åt olika håll samtidigt — och marknaden måste prissätta båda.
Så förändrades tullbilden
I februari slog USA:s högsta domstol fast att lagen International Emergency Economic Powers Act (IEEPA) — en amerikansk lag som ger presidenten särskilda befogenheter i krislägen — inte ger presidenten rätt att införa tullar. Regeringen svarade inom timmar och ersatte de ogiltigförklarade tullarna med en platt tull på 15 procent på all import, med stöd av Section 122 i Trade Act från 1974 (en paragraf i en handelslag).
Det juridiska upplägget är lika viktigt som nivån. Tullar enligt Section 122 gäller i högst 150 dagar, kräver godkännande i kongressen för att förlängas, och ska vara likadana för alla länder. Det gör dem svårare att använda som påtryckning i förhandlingar med enskilda länder, jämfört med IEEPA-tullar.
Regeringen har också startat nya utredningar enligt Section 301 — ett regelverk som kan leda till strafftullar mot vissa länder eller branscher — om för stor produktionskapacitet i industrin i flera stora ekonomier. Det pekar mot att nästa steg blir tullar riktade mot specifika branscher.
För importörer ser läget ut så här:

Återbetalningarna är verkliga, men sammanhanget är viktigt. GM:s 500 miljoner dollar ska ställas mot 3,1 miljarder dollar i tullkostnader som bolaget rapporterade i fjol — bolaget räknar fortfarande med 2,5–3,5 miljarder dollar i tullkostnader under 2026 även efter återbetalningen. Det juridiska upplägget har ändrats, men belastningen på vinsten är kvar.
Olja åt andra hållet
IEA (Internationella energiorganet) har beskrivit stängningen av Hormuzsundet som den största störningen i oljetillförseln i den globala oljemarknadens historia. Före konflikten i slutet av februari passerade i snitt 129 fartyg sundet per dag. Förra söndagen gjorde bara åtta fartyg det.
Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har lett om vissa volymer via rörledningar på land, och en samordnad användning av strategiska oljelager (statliga reservlager för kriser) har dämpat de mest extrema prisscenarierna. Men Brent (UKOUSD) över 110 dollar är fortfarande en tydlig inflationsdrivare för ekonomier med leveranskedjor som bygger på mycket import. Flygbränsle, frakt och insatsvaror till kemiindustrin blir dyrare.
Effekterna syns redan i flera branscher:
- Logistik: Fraktkostnaderna stiger kraftigt; flygfrakt är mest sårbar
- Bilindustrin: Dyrare insatsvaror pressar, särskilt i konkurrens med utländska aktörer, vilket minskar effekten av tullåterbetalningar
- Detaljhandel: Importkostnader pressas av både energi och kvarvarande tullar
- Energiproducenter: Amerikansk inhemsk produktion håller tillbaka trots höga priser
Läs om hur du kan handla råvaror och terminskontrakt (avtal om köp eller försäljning till ett bestämt pris i framtiden) här.
Två krafter, en resultatrad
När båda krafterna verkar samtidigt blir helhetsbilden svår. För CFD-handlare (CFD är ett derivat, ett avtal som följer priset på en tillgång utan att du äger den) är det inte ett skäl att stå utanför. Det är en miljö som ofta skapar kortsiktiga möjligheter både vid uppgång och nedgång.
Berättelsen om tull-lättnader pekar mot att efterfrågan kan återhämta sig. Lägre handelshinder sänker kostnader för insatsvaror, minskar friktion i leveranskedjor och kan ge mer utrymme för bättre marginaler (vinst per såld krona). Oljechocken pekar mot att inflationen kan bita sig fast. Dyrare energi höjer transportkostnader, pressar hushållens konsumtion och gör det svårare för centralbanker att sänka räntor.
För branscher som bilar och logistik träffar båda krafterna vinsten samtidigt. Det är inte tydligt positivt — det pressar från två håll.
Ekonomer har jämfört med energikrisen på 1970-talet och varnat för stagflation (svag tillväxt samtidigt som inflationen är hög) om oljepriset förblir högt under årets andra halvår. Om jämförelsen stämmer beror på hur snabbt trafiken i Hormuz återhämtar sig, och om centralbanker ser inflationslyftet som tillfälligt eller mer varaktigt. Det är oklart.
Det som återstår att avgöra
Tre faktorer väntas styra utvecklingen nästa kvartal.
För det första: om tullar enligt Section 122 klarar juridiska prövningar. Flera delstater har redan lämnat in stämningar och menar att de villkor kring betalningsbalansen (landets samlade betalningar till och från omvärlden) som krävs för att motivera tullarna inte är uppfyllda. Om de får rätt ökar osäkerheten igen.
För det andra: hur snabbt sjöfarten genom Hormuz återhämtar sig. Även med vapenvila är trafiken fortfarande långt under nivåerna före konflikten. Bedömare räknar med månader innan oljepriserna normaliseras. Inflationen från störningen har redan satt sig.
För det tredje: vad utredningarna enligt Section 301 leder till. Om riktade tullar mot stål, halvledare (mikrochip som används i elektronik) och kritiska mineraler kommer under årets andra halvår kan bolag som trodde att handelsfriktionen var över behöva tänka om.
Tull-lättnaderna är viktiga. Men de kom in i en marknad som redan måste hantera ett större problem: oljan.
Marknader som dras mellan två motkrafter rör sig sällan jämnt åt ett håll. De svänger, och det är värt att följa.
TLDR
Varför förbättrar tullåterbetalningar inte vinsten fullt ut?
Återbetalningar, som GM:s 500 miljoner dollar, kompenserar bara en del av tidigare kostnader. Samtidigt väntar fortsatta tullkostnader, vilket gör att den totala belastningen på resultatet fortfarande är stor.
Hur påverkar stigande oljepriser olika branscher?
Högre oljepriser höjer kostnader i hela leveranskedjan. Logistikbolag får dyrare frakt, biltillverkare möter dyrare insatsvaror och detaljhandeln pressas när import och transporter blir dyrare.
Varför är tullramverket i Section 122 viktigt?
Section 122-tullar är tillfälliga och kräver kongressens godkännande för att förlängas. De är breda och lika för alla länder, vilket begränsar möjligheten att använda dem som ett verktyg i handelsförhandlingar.
Varför är störningarna i Hormuzsundet viktiga för marknaden?
Hormuzsundet är en central rutt för global oljetransport. När färre fartyg passerar minskar tillgången, oljepriset stiger och inflationstrycket ökar globalt.
Vilka huvudfrågor följer marknaden härnäst?
Tre saker: juridiska prövningar av Section 122-tullar, hur snabbt oljetransporterna genom Hormuz kommer tillbaka och vad nya Section 301-utredningar leder till.
Börja handla nu – Klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto