Kongressen bråkar fortfarande om vem som ska skriva reglerna för krypto. Samtidigt bygger bolagen som påverkas mest redan den marknad de räknar med att verka i.
Så ser USA:s kryptopolitik ut i juli 2026. CLARITY Act skulle reda ut hur den amerikanska marknaden för digitala tillgångar ska fungera. I stället har lagen fastnat mellan polis- och säkerhetsfrågor, politiska konflikter och en strid om avkastning på stablecoins (digitala ”kronor” eller ”dollar” som ska följa värdet på en vanlig valuta).
Samtidigt som banker utvecklar tokeniserade insättningar (bankpengar i digital form på en blockkedja), rör sig kryptobolag närmare reglerade finansaktörer. Utgivare av stablecoins söker en plats inne i systemet. USA:s största banker och den största stablecoin-utgivaren bygger parallella betalningsspår för samma typ av pengar, där båda satsar på att den som äger kundrelationen vinner.
CLARITY Act riskerar ännu en försening
Digital Asset Market Clarity Act, kallad CLARITY Act, röstades igenom i representanthuset i juli 2025 med 294–134. Senatens bankutskott tog den vidare i maj. I början av juni låg den i senatens kalender och kunde tas upp till omröstning i kammaren.
Sedan hände inget. Vita huset siktade informellt på en underskrift den 4 juli, men det datumet passerade utan omröstning eller tidplan. Prognosmarknader (handel där deltagare ”satsar” på om något händer, vilket ger en ungefärlig sannolikhet) har fallit från 82% i februari till cirka 42–50%.
Tre konflikter stoppar lagen.
- Polis och brottsutredningar Skydd för utvecklare kan göra det svårare att utreda kryptobrott.
- Politik och etik Uppgifter om över 1 miljard dollar i kryptorelaterade inkomster kopplade till president Trump har försvårat förhandlingar och stöd över partigränserna.
- Regler för stablecoins Oenighet om plattformar ska få erbjuda avkastning som liknar ränta.
Republikanerna har 53 platser i senaten. De behöver ändå minst sju demokrater för att driva lagen framåt. Ingen sida har ändrat sig. Nästa viktiga tidsgräns är senatens uppehåll i augusti. Missas den minskar chansen att lagen går igenom i år, eftersom kalendern snabbt fylls av andra frågor.
Kärnfrågan: avkastning på stablecoins
Den största tvisten gäller inte om krypto ska vara lagligt. Det är i stort avgjort genom den kompletterande GENIUS Act från 2025, som förbjuder stablecoin-utgivare att betala ränta direkt.
Banker, kryptobolag och politiker vill ha tydligare regler. Bankernas oro är att CLARITY Act ändå kan lämna utrymme för börser och plattformar att ge ”belöningar” som i praktiken fungerar som ränta, men kallas något annat.
| Aktör | Vad de vill | Varför det spelar roll |
|---|---|---|
| Banker | Behålla insättningar i banksystemet | Insättningar finansierar utlåning, betalningar och bankernas intjäning. |
| Kryptoplattformar | Tillåta stablecoins att ge avkastning som liknar ränta | Locka användare och bygga ekosystem för digitala betalningar. |
| Lagstiftare | Tydliga regler utan kryphål | Väga innovation mot konsumentskydd och finansiell stabilitet. |
Coinbase tjänar i dag cirka 1,35 miljarder dollar per år på USDC-belöningar. American Bankers Association menar att det skapar en väg för pengar att flytta från bankkonton till stablecoin-plånböcker som ger avkastning.
Kryptoplattformar ser det annorlunda. Enligt dem skyddar begränsningen bankerna från konkurrens, snarare än att skydda kunder.
När stablecoins börjar likna ett alternativ för likviditetshantering (att parkera pengar men ändå kunna använda dem) bryr sig de flesta inte om avkastningen kallas ränta, belöning eller incitament. De vill att pengarna ska vara lättillgängliga och samtidigt ge något.
Det skapar en tydlig affärsstrid: pengar som tidigare låg kvar på lönekonto kan flytta till en stablecoin-plånbok. Frågan är vem som får erbjuda avkastningen som lockar dit dem.
För bankerna är detta centralt. Det handlar om värdet på deras inlåning. Om kunder kan få avkastning utan att ändra beteende, ökar incitamentet att flytta pengar från vanliga bankkonton till stablecoin-plånböcker.
Tvisten i en mening
Banker vill använda blockkedjeteknik utan att tappa inlåning.
Kryptobolag vill att pengar ska kunna flytta om kunderna får bättre avkastning.
Bankerna bygger sitt eget svar
Bankerna väntar inte på att kongressen ska dra gränsen.
JPMorgan, Citi, Bank of America, Wells Fargo och fler än ett dussin andra banker bygger tillsammans ett gemensamt nätverk för tokeniserade insättningar via The Clearing House. Det är ett betalinfrastrukturföretag som ägs av bankerna, utformat för att hålla insättningar kvar i banksystemet i stället för att de flyttar till stablecoins.
Planen är lansering under första halvåret 2027.
JPMorgan har kommit längre. Plattformen Kinexys har hanterat blockkedjebaserade betalningar för institutioner (stora professionella aktörer) sedan 2020. Banken har också förlängt en insättningstoken till Base, Coinbase öppna blockkedjenätverk.
Det är ett ovanligt upplägg. En storbank använder infrastruktur kopplad till en av världens största kryptobörser, samtidigt som banken försöker skydda sin inlåning från konkurrens från stablecoins.
Citi går åt samma håll och erbjuder avveckling i realtid (att betalningar slutförs direkt) mellan New York, London och Hongkong. Tekniken är mindre kontroversiell nu. Det som återstår är kampen om kundrelationen.
Kryptobolag tar efter traditionell finans
Samma sammansmältning sker från andra hållet.
Standard Chartered blev nyligen första globalt systemviktiga bank (en bank vars problem kan påverka hela finanssystemet) att erbjuda direkt ”prägling” och inlösen av USDC för institutionella kunder. Tjänsten utvecklades med Circle, bolaget bakom USDC.
Det är mer än symbolik. Det placerar en stor stablecoin-produkt inne i en global banks struktur. Skillnaden mellan banker och kryptobolag blir därmed mindre tydlig. Bankerna tar till sig blockkedjebaserad avveckling.
Kryptobolag behöver banker för distribution, förvaring av tillgångar (custody), likviditet (att kunna växla och betala utan stopp) och tillgång till regler. Samtidigt försöker kongressen rita en tydlig linje, just när branschen gör linjen svårare att se.
Vad förseningen kostar
USA är inte ensamt om att försöka sätta regler.
EU:s MiCA-regelverk (EU:s gemensamma regelpaket för kryptotillgångar) började gälla fullt ut den 1 juli och samlar licenskrav för alla 27 medlemsländer. Hongkong och Singapore har också rört sig snabbare än Washington under 2026.
Det betyder inte att USA permanent tappar sin roll för digitala tillgångar. Landets kapitalmarknader är för stora för en sådan slutsats. Men varje månad CLARITY Act står still ger andra länder en chans att dra till sig investeringar, licenser och kompetens. Då får licensansökningar – och kapitalet som följer – någon annanstans att gå.
Den direkta kostnaden är praktisk: bolag lanserar produkter, söker licenser och placerar kapital där reglerna är tillräckligt tydliga för att planera.
Varje månads försening gör att en annan marknad kan bli enklare att verka i. Otydliga regler stoppar inte utveckling och kapitalflöden – de flyttar dem.
Bitcoins nästa rörelse beror på mer än Washington
Lagstiftningen påverkar branschens struktur på sikt. Den kan betyda mindre för Bitcoins pris de närmaste veckorna. Bitcoin har pressats av faktorer utanför senaten.
- Strategy, bolaget som tydligast förknippas med att företag köper Bitcoin, sålde cirka 216 miljoner dollar i början av juli. Det var bolagets största försäljning hittills och kom efter en nedskrivning på 12,5 miljarder dollar (bokförd värdeminskning) samt ökande åtaganden för preferensutdelningar (utdelning till preferensaktier som ofta måste betalas före stamaktier).
- Spot-Bitcoin-ETF:er (börshandlade fonder som äger Bitcoin direkt) hade åtta veckor i rad med nettoutflöden innan en delvis vändning. Cirka 510 miljoner dollar kom tillbaka under tre handelsdagar, lett av BlackRocks IBIT.
- Federal Reserve är en annan faktor. Nästa möte är planerat till 28–29 juli, efter att styrräntan (centralbankens viktigaste ränta) legat kvar på 3,5–3,75% i fyra möten i rad.
För en full överblick av kommande makrohändelser, se vår ekonomiska kalender.
Krypto blir allt mer en del av bankvärlden
Den tydligaste förändringen syns redan. Krypto sågs tidigare som ett alternativ till banker. Nu blir det i allt högre grad en del av bankernas vardag.
Banker tar in blockkedjeteknik för att inte tappa inlåning. Kryptobolag samarbetar med banker för att få skala, trovärdighet och tillgång till institutionellt kapital. Stablecoins hamnar mellan dessa, som både produkt och tryckpunkt.
Resultatet blir troligen inte att krypto ersätter banker. Det blir snarare att banker tar in kryptoteknik, men försöker behålla kontroll över pengar, kunder och avkastning.
Striden i Washington handlar därför mindre om ifall krypto går in i finanssystemet. Det sker redan.
Tryck för FAQ
Vad är CLARITY Act?
CLARITY Act är ett lagförslag i USA som ska ge tydligare regler för digitala tillgångar, bland annat vilken myndighet som ska övervaka olika typer av kryptovalutor och blockkedjeprojekt. Förslaget har röstats igenom i representanthuset men står still i senaten.
Varför är banker intresserade av stablecoins?
Banker ser stablecoins som både en möjlighet och ett hot. Blockkedjeteknik kan göra betalningar snabbare och smidigare, men stablecoins kan också locka bort inlåning från vanliga bankkonton om de erbjuder liknande funktioner och dessutom avkastning.
Vad är skillnaden mellan tokeniserade insättningar och stablecoins?
Tokeniserade insättningar är bankpengar som ligger kvar i banksystemet och ges ut av reglerade banker, men i digital ”token”-form på en blockkedja. Stablecoins är digitala tokens som ges ut av privata bolag och stöds av reserver (tillgångar som ska täcka värdet). Båda vill förenkla digitala betalningar, men de drivs olika och omfattas av olika regler.
Påverkar CLARITY Act Bitcoins pris?
Lagen kan påverka förtroendet för USA:s kryptomarknad på längre sikt, men Bitcoins kortsiktiga pris styrs ofta mer av flöden i ETF:er (nettoköp och nettoförsäljning), institutionell efterfrågan, Fed-politik och riskaptit på marknaden.
Varför tar traditionella banker in blockkedjeteknik?
Banker använder blockkedjor för att få snabbare avveckling (slutföra betalningar), mindre friktion i betalningar och modernare infrastruktur. I stället för att ersätta bankerna integreras tekniken i befintliga system.
Börja handla nu — klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto.
