I juli utspelade sig striden om digitala pengar i Washington. Banker och kryptobolag försökte påverka politiker om vem som ska kontrollera insättningen, där belöningar kopplade till stablecoins (digitala mynt som ska följa värdet på en valuta, oftast dollarn) stod i centrum och kongressen hamnade mitt i. Krypto tog kliv in i bankvärlden och bankerna försvarade sig.
Den här veckan svarade bankerna med ny infrastruktur.
I torsdags kopplade IBM plattformen Digital Asset Haven till Swifts blockkedjebaserade delade liggare. Det gör att banker kan skicka instruktioner för överföringar av tokeniserade insättningar (bankinsättningar i digital token-form) i ISO 20022, den meddelandestandard de redan använder för gränsöverskridande betalningar. Samma dag genomförde sju brittiska banker de första skarpa kundbetalningarna med tokeniserade pund. Ingen av satsningarna inväntade kongressen. IBM-funktionen är fortfarande i beta (testversion), och inga banker har namngivits ännu, men riktningen är tydlig.
Uppgraderingen bankerna redan har betalat för
Det viktiga med IBMs steg är inte att ersätta traditionella betalningar, utan att koppla blockkedje-funktioner till bankernas befintliga system.
Banker har i flera år flyttat över till ISO 20022, ett gemensamt “språk” för betalningsmeddelanden med mer och bättre data (till exempel mer detaljer om avsändare, mottagare och referenser). IBMs adapter (en kopplingsmodul som översätter och kopplar ihop system) gör att banker kan använda samma meddelandelager för att instruera överföringar av tokeniserade insättningar, i stället för att bygga helt separata blockkedjeprocesser.
Det sänker ett av de största hindren för att skala upp.
För de flesta banker har frågan inte varit om tekniken finns. Frågan har varit hur den ska passa in i drift, regelefterlevnad (rutiner för att följa lagar och regler) och riskramverk (hur risk mäts och begränsas) som är byggda för traditionella system.
Tokeniserade insättningar blir en kompromiss: bankerna kan testa snabbare avveckling (slutlig överföring och bokföring av pengar) och “programmerbara” betalningar (betalningar med villkor i kod), samtidigt som insättningen fortfarande är en reglerad skuld i banken.
Tokenisering går från experiment till infrastruktur
Bankernas linje passar också in i ett bredare skifte i regeldebatten.
Två dagar före IBMs besked sa CFTC-chefen Michael Selig på en konferens hos New York Fed att USA:s marknader behöver förbereda sig för “mass tokenization” och “världen av onchain finance och 24/7-marknader”. (CFTC är USA:s tillsynsmyndighet för termin- och derivatmarknader. “Onchain” betyder att transaktioner och ägande registreras direkt i en blockkedja.)
Uttalandet satte inga nya regler eller en tidsplan. Men det speglar en förändring: allt fler beslutsfattare och finansaktörer fokuserar på hur tokeniserade tillgångar ska fungera inom dagens marknader.
Regelfrågan är fortfarande öppen. Tokenisering kan se ut på flera sätt — bankutgivna digitala insättningar, stablecoins och andra blockkedjebaserade tillgångar — och varje modell väcker olika frågor om tillsyn, avveckling, likviditet (tillgång till pengar när de behövs) och tillgång för användare.
Kapplöpningen om infrastrukturen bakom digitala pengar
Den bankledda modellen är en del av en större konkurrens om hur infrastrukturen för digitala pengar ska se ut.
| Modell | Vem ger ut pengarna | Viktigaste fördel | Viktigaste utmaning |
| Tokeniserade bankinsättningar | Reglerade banker | Håller pengarna i bankernas befintliga system | Samarbete mellan banker (att systemen kan “prata” med varandra) |
| Stablecoins (USDT, USDC) | Privata utgivare | Global likviditet i blockkedjenätverk | Reglering och kontroll av reserver (tillgångar som ska backa myntet) |
| Publika blockkedjor | Decentraliserade nätverk (utan en central ägare) | Öppen åtkomst och global avveckling | Att stora institutioner kan använda dem och följa regelkrav |
Poängen är att modellerna utvecklas samtidigt och påverkar varandra.
Bankerna tar idéer som vuxit fram i kryptonäten: programmerbara tillgångar, avveckling på blockkedja och överföringar som alltid är öppna.
Samtidigt närmar sig kryptoinfrastrukturen traditionell finans. Stablecoin-utgivare sprider sig över flera blockkedjenätverk, medan finansinstitutioner undersöker hur digitala tillgångar kan bli en del av institutionella avvecklingsflöden (hur stora aktörer flyttar och slutavvecklar betalningar).
Frågan handlar allt mindre om blockkedjor kommer in i finans, och allt mer om vem som kontrollerar rälsen: banker, privata utgivare av digitala pengar eller öppna nätverk.
Varför bankerna har ett naturligt övertag
Det starkaste argumentet för tokeniserade insättningar är att de bygger på det bankerna redan styr.
En tokeniserad insättning är fortfarande en fordran på en reglerad bank. Banken behåller kundrelationen, kraven på regelefterlevnad och kopplingen till balansräkningen (bankens tillgångar och skulder).
Det spelar roll, eftersom många företagsbetalningar inte bara handlar om hastighet. De kräver:
- identitetskontroller (KYC, “känn din kund”),
- tillsyn och regelkrav,
- likviditetsstyrning (att ha rätt pengar på rätt plats i tid),
- redovisningshantering,
- juridisk tydlighet (att det är klart vem som äger vad och när).
För ett multinationellt bolag som flyttar pengar mellan dotterbolag är en blockkedjeöverföring bara användbar om den passar in i befintliga kassahanteringssystem (treasury-system).
Här blir IBMs Swift-integration viktig. I stället för att kräva helt nya blockkedjeprocesser försöker upplägget göra blockkedjan till ännu en betalningskanal som kopplas till det som redan finns.
Insättningar förblir bankskulder, kundkontroller ligger kvar och tillsynen gäller fortsatt. För en finanschef som flyttar pengar mellan dotterbolag på en söndag är kombinationen av fart och välkända skydd svår för ett stablecoin att matcha.
Fungerar även utanför bankernas öppettider
Styrkan i bankmodellen är att den lämnar teststadiet. Swift aktiverade sin blockkedjeliggare med 17 banker i juli, och i början av september flyttade Citi amerikanska dollar över den tillsammans med First Abu Dhabi Bank och OCBC. Det visade överföringar med tokeniserade insättningar utanför de stopptider (cut-off-tider) som fortfarande präglar korrespondentbanker (banker som gör utlandsbetalningar via varandra).
Det brittiska testet av tokeniserade pund hade inrikes fokus. De sju deltagarna, bland annat Barclays, HSBC, Lloyds och NatWest, testade användning som exempelvis bolåneomläggningar och konsumentbetalningar, och nådde en liknande milstolpe under samma period.
Var bankmodellen tar stopp
Första begränsningen är slutavvecklingen. Swifts liggare kan samordna betalningar dygnet runt, men den slutliga avvecklingen går fortfarande via befintliga system, till exempel centralbankernas betalningssystem, som i praktiken följer kontorstid. Under tiden bygger bankerna på att motparter (andra banker) gör rätt när systemen öppnar igen. I ett pilotprojekt mellan kända aktörer kan det fungera. I stor skala innebär det att risk kan byggas upp över natten och under helger.
Den andra är splittring. En tokeniserad insättning är en fordran på den bank som gett ut den, vilket gör att den rör sig lätt inom bankens eget nät men sämre utanför. När Swift, brittiska banker och amerikanska banker via The Clearing House bygger separata system finns risken att det blir snabba filer som inte hänger ihop. Swift hoppas kunna bli länken mellan dem, som för betalningsmeddelanden förr. Det kräver att bankerna ansluter sig i stället för att låsa in kunder i egna nät.
Sedan finns skalan. Sjutton pilotbanker är en liten del av Swifts cirka 12 500 institutioner, och piloten pågår bara till december med små volymer. Stablecoins uppgår samtidigt redan till omkring 300 miljarder dollar och avvecklas “on-chain” när som helst. En USDC-token är i praktiken samma oavsett var den används. Banktokens måste bygga upp den rörligheten.
Vad som avgör om det går att skala upp
Bankmodellen har medvind. Den är i drift i två stora marknader, den passar bankernas befintliga system, och tillsynsmyndigheter förbereder sig öppet för tokeniserade marknader som är öppna dygnet runt. Det som återstår att bevisa är om instruktioner 24/7 räcker när slutavvecklingen fortfarande följer kontorstid, och om separata banknät kopplas ihop i stället för att konkurrera.
De närmaste månaderna bör ge tydligare svar. Swifts beslut om att skala upp efter december visar om bankerna ser tillräckligt värde för att satsa. Om IBM namnger kunder visar det efterfrågan bakom adaptern. Och nästa fas i Storbritannien, där tokeniserade insättningar används för att avveckla digitala tillgångar, är platsen där bankpengar och krypto möts direkt.
Following the story with VT Markets
Bolagen som bygger infrastrukturen är börsnoterade, men aktiekurser påverkas av mycket mer än ett enskilt pilotprojekt. Hos VT Markets kan du handla CFD:er på aktier i IBM och Citi (CITI), samt fyra av de brittiska bankerna i pilotprojektet med tokeniserade pund: Barclays (BARC), HSBC, Lloyds (LLOY) och NatWest (NWG). (En CFD, “contract for difference”, är ett derivat: du spekulerar i prisrörelser utan att äga aktien.)
Tap for Trader’s Takeaway!
Vad är IBMs Swift-integration för blockkedja?
IBM kopplade plattformen Digital Asset Haven till Swifts blockkedjebaserade delade liggare, så att banker kan instruera överföringar av tokeniserade insättningar med ISO 20022-formatet som de redan använder.
Vad är ISO 20022?
ISO 20022 är en global standard för finansiella meddelanden: hur banker formaterar betalningsinstruktioner och vilken data som följer med. Swift flyttade över sitt nät till standarden 2025, vilket gör att en blockkedje-koppling som använder samma format blir enklare att införa.
Varför använder banker blockkedja för tokeniserade insättningar?
Banker testar blockkedja för att få snabbare avveckling och möjlighet att bygga villkorade, automatiserade flöden, men samtidigt behålla insättningar som reglerade bankskulder i befintliga finansiella system.
Varför kan inte banker bara koppla ihop sina tokens direkt?
Det går, men kräver avtal bank för bank. Då måste varje ny bank koppla sig mot alla andra, och antalet kopplingar växer snabbt. Det riskerar att återskapa samma tröga upplägg som dagens korrespondentbanker. Ett delat nät som Swifts liggare minskar behovet av många separata kopplingar, men bara om tillräckligt många banker ansluter.
Hur skiljer sig tokeniserade bankinsättningar från stablecoins som USDT och USDC? Tokeniserade insättningar ges ut av reglerade banker. Stablecoins ges ut av privata aktörer och är tänkta att fungera som digitala pengar som kan flyttas över olika blockkedjenätverk.
Använder Swifts blockkedjeliggare XRP eller ETH?
Nej. Liggaren är behörighetsstyrd (“permissioned”: bara godkända deltagare får använda den) och har ingen egen kryptovaluta. Den är byggd med teknik från Linea, ett nät som bygger på Ethereum-teknik, men bankerna flyttar tokeniserade insättningar där – inte kryptomynt.
Stödjer tillsynsmyndigheter att banker använder blockkedja?
Tillsynsmyndigheter diskuterar i allt högre grad tokenisering och “on-chain”-finans. Fokus ligger på hur digitala tillgångar ska passa in, övervakas och kunna skalas upp.
Börja handla nu — klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto.
