Rabobanks strateg Michael Every skisserar konkurrerande narrativ om USA-dollarns globala roll. Han hänvisar till Adam Tooze syn i Financial Times att USD inte längre är en global reservvaluta, och beskriver den i stället som en ”vinstdollar” som stöds av stigande tillgångspriser. Anteckningen ramar också in diskussionen i realpolitiska termer, ställer finansialisering mot produktion och pekar på avsaknaden av ett alternativt ramverk i debatter om huruvida dollarinnehav bör minska.
Every pekar också på en debattartikel i New York Times av Mohamed El-Erian som hävdar att ”America was being played. The Bessent Doctrine says those days are over”, och att ekonomiskt statsmanaskap omformar företags- och ekonomiska utfall. I den beskrivningen är nationell säkerhet, inrikespolitik och geopolitik inte längre underordnade traditionella affärsintressen – och dessa affärsintressen trängs undan. Därefter riktas fokus mot de kommande Fed-protokollen, med en hänvisning till Warsh-doktrinen och en fråga om hur kortfattade protokollen kan bli.
Från finansialisering till geopolitiska drivkrafter för USA-dollarn
Vi ser en grundläggande förändring i vad som driver USA-dollarn, bort från rena finansiella avkastningsmotiv och mot ett ramverk präglat av nationellt intresse och geopolitik. Idén att dollarn bara är en ”vinstdollar” uppbackad av stigande tillgångspriser håller på att bli föråldrad. Vi måste nu diskontera faktorer som ekonomiskt statsmanaskap och nationell säkerhet som primära marknadsdrivare.
Detta är inte bara teori; vi ser det i data från andra kvartalet 2026. Handelsvolymerna mellan USA och geostrategiska rivaler har fallit med nära 12% jämfört med året innan, medan handeln med allierade länder har ökat. Denna policydrivna förskjutning i kapital- och varuflöden är en direkt följd av att den så kallade ”Bessent-doktrinen” får fäste.
För derivathandlare innebär det att traditionella makroindikatorer tappar i prognosvärde. Volatiliteten kommer i mindre utsträckning att drivas av inflationsdata och i större utsträckning av utrikespolitiska besked eller handelsrestriktioner. VIX-index har speglat detta och legat kvar på en förhöjd genomsnittsnivå kring 21 de senaste sex månaderna, klart över historiska normer under perioder av ekonomisk tillväxt.
Vi har också noterat att centralbanker globalt fortsätter en trend som accelererade redan 2022. Officiella guldköp från tillväxtmarknadsländernas centralbanker är upp ytterligare 4% under årets första halvår – en tydlig långsiktig hedge mot dollardenominerade tillgångar. Denna tysta diversifiering understryker en global respons på finansens ”vapenisering”.
Marknadsimplikationer och tradingstrategier i ett nytt regimskifte
Federal Reserves senaste agerande signalerar också en ny era av osäkerhet, som vi kan utnyttja. Protokollen från förra månadens möte var faktiskt mer kortfattade och mindre avslöjande, vilket antyder att Fed vill ha maximal handlingsfrihet i en politiskt laddad miljö. Avsaknaden av tydlig framåtriktad guidning lär hålla den implicita volatiliteten i räntemarknaderna, exempelvis i optioner på SOFR-terminer, på förhöjda nivåer.
Under de kommande veckorna bör vi räkna med kraftiga, svårförutsägbara rörelser i dollarn som drivs av policyrelaterade rubriker snarare än av datakalendern. Vi anser att strategier som tjänar på stigande volatilitet, såsom långa straddles i stora valutapar som EUR/USD, är mer försiktiga än att ta en enkel riktningssyn. Dollarns bana blir hackig när marknaderna försöker prissätta dessa nya geopolitiska realiteter.
Samma logik sträcker sig till aktier och råvaror, där företagsutfall nu uttryckligen kopplas till geopolitiska överväganden. Vi bör överväga att använda optioner för att hedga exponering i sektorer som är känsliga för nationell säkerhetspolitik, såsom halvledare och kritiska mineraler. Ett plötsligt handelsbeslut kan nu få mer omedelbar påverkan än ett bolags kvartalsrapport.
Börja handla nu — klicka här för att skapa ditt riktiga VT Markets-konto.
