USA-börserna föll på tisdagen. Dow Jones backade efter att tidigare i veckan tillfälligt ha nuddat 50 000. Nedgången drevs av obligationsförsäljning, vilket fick räntan på USA:s 30‑åriga statsobligation att stiga över 5,18 procent – den högsta nivån på nästan 19 år – samtidigt som oljepriserna föll.
Donald Trump ändrade under natten linje om Iran, vilket tillfälligt gav stöd åt terminer (kontrakt som speglar börsens öppning), innan stämningen försvagades när handeln i aktier drog i gång. Att oljan föll samtidigt som räntorna steg tyder på att marknaden inte ser inflationstrycket som främst kopplat till råolja.
Stigande räntor pressar aktier
Kevin Warsh väntas på fredag sväras in som ny Fed‑chef (ordförande för USA:s centralbank). Högre långräntor pressar aktier genom att lånekostnader stiger, till exempel för bolån och kreditkort, och genom att högre diskonteringsränta (ränta som används för att räkna om framtida vinster till dagens värde) sänker värderingar.
Även halvledaraktier föll. Philadelphia Semiconductor Index (SOX, ett index för chipbolag) var ned 1,4 procent och har fallit mer än 7 procent på tre handelsdagar. Nvidia föll för tredje dagen i rad inför bolagets resultat för första kvartalet i det brutna räkenskapsåret (”fiscal Q1”) efter onsdagens stängning. Qualcomm tappade mer än 3 procent och Broadcom nära 2 procent.
West Texas Intermediate (WTI, ett amerikanskt riktmärke för råolja) sjönk mot 104 dollar per fat och Brent (globalt riktmärke) föll under 111 dollar. Marknaden inväntar nu preliminära (”flash”) PMI‑siffror från S&P Global för maj – inköpschefsindex (en tidig temperaturmätare på konjunkturen) – där tillverkning väntas ligga på 54 och tjänster på 51. Dessutom väntas University of Michigans inflationsförväntningar (enkät) visa 4,5 procent på ett års sikt och 3,4 procent på fem års sikt.
Vi såg en liknande utveckling i fjol när obligationsmarknaden först signalerade att inflationen höll på att bli mer varaktig, snarare än tillfällig. Uppgången i långräntor 2025, som drev 30‑årsräntan över 5,18 procent, var en varningssignal om att Fed låg efter. Med den senaste KPI‑rapporten (konsumentprisindex, ett inflationsmått) som visar att inflationen fortfarande är seg på 3,9 procent – klart över Feds mål – är den varningen nu tillbaka i fokus.
Skydd mot ny turbulens
Den ihållande inflationen ökar osäkerheten och kan driva större kursrörelser. VIX (”skräckindex”, ett mått på förväntad börsvolatilitet) ligger runt 22, över normal nivå men utan panikkänsla. Det antyder att optioner (kontrakt som ger rätt att köpa eller sälja till ett visst pris) för att skydda mot börsfall fortfarande är relativt billiga. Vi bedömer att det kan vara klokt att köpa skydd via VIX‑köpoptioner (”calls”) eller säljoptioner (”puts”) på breda index.
Tech- och halvledaraktier, som tidigare lett börsuppgången, är särskilt känsliga när räntorna stiger. Sådana bolag betraktas ofta som ”lång duration”, vilket betyder att mycket av värdet bygger på vinster längre fram i tiden och därför påverkas mer av högre räntor. Svagheten syns också i SOX‑index, som backar från nyliga toppar. Den som använder derivat (värdepapper vars pris beror på en underliggande tillgång) kan överväga optioner för att minska risken i portföljer med stor vikt mot exempelvis Nvidia eller Nasdaq 100 (index för stora teknik- och tillväxtbolag).
Det tydligaste budskapet från 2025 var att hålla ögonen på obligationsmarknaden, och det gäller även i dag när 10‑årsräntan i USA klättrar tillbaka mot 4,8 procent. Att räntor och oljepris rör sig mer oberoende av varandra tyder på att inflationen handlar om mer än geopolitik. Positioner som gynnas av stigande räntor – som att gå kort i obligations‑terminer (tjäna på fallande obligationspriser) eller använda optioner i räntekänsliga börshandlade fonder (ETF:er, fonder som handlas som en aktie) – är ett direkt sätt att ta ställning för temat.