Europa ökar försvarsutgifterna efter årtionden av nedskärningar, kopplat till kriget i Ukraina, en bredare maktkamp och osäkerhet kring USA:s säkerhetsstöd. Högre budgetar kan lyfta BNP (bruttonationalprodukt, värdet av allt som produceras i ekonomin) på kort sikt genom att öka efterfrågan via offentliga inköp och nyanställningar.
Utgifterna fungerar som en finanspolitisk stimulans (statliga satsningar som ska få fart på ekonomin) när regeringar rekryterar personal, köper utrustning, bygger anläggningar och finansierar cyberförmåga (skydd och försvar i digitala system). Det kan öka aktiviteten i industrin och på arbetsmarknaden.
Medellånga risker vid snabba upprustningar
IMF:s (Internationella valutafonden) forskning pekar på risker på medellång sikt när försvarsutgifterna stiger snabbt och finansieras genom större budgetunderskott (när staten spenderar mer än den får in). IMF lyfter också risken för högre inflation (bred prisökningstakt) och högre räntor.
IMF säger att upprustningar kan pressa upp priserna tillfälligt, särskilt när ekonomin redan nära fullt kapacitetsutnyttjande (när företag och arbetsmarknad går nära max). Effekterna beror på multiplikatorer (hur mycket en extra offentlig krona påverkar ekonomin), skulddynamik (hur statsskulden utvecklas över tid) och inflationsläget.
Flera europeiska regeringar vill också bygga ut inhemsk produktion av ammunition, AI (artificiell intelligens, datorer som kan analysera och fatta beslut), satelliter, cyberförsvar och annan avancerad teknik. Det kan påverka industripolitiken (statens styrning och stöd till industrin) och på sikt produktivitet (hur mycket som produceras per arbetad timme) och konkurrenskraft.
Den pågående upprustningen i Europa fungerar som en stor finanspolitisk stimulans, likt tidigare upprustningsperioder. Tyskland har bekräftat att försvarsbudgeten når 2,5 procent av BNP i år. Trenden syns i hela Europa, där Natos europeiska medlemmar tillsammans har lagt till över 80 miljarder dollar i nya utgifter sedan början av 2025. Den offentliga efterfrågan från staten ökar direkt industriproduktionen och sysselsättningen.
